SVENSKARNAS AND­RA HEIM

Hockeybibeln - - NEWS - Ste­fan Holm ste­[email protected]­ton­bla­det.se

ANA­HEIM. När han 2012 kom till ­Ana­heim Ducks hit­ta­de han ba­ra en lands­man i trup­pen.

Sex år se­na­re vim­lar det av svens­kar­i om­kläd­nings­rum­met i Hon­da Cen­ter.

– Det är väl­digt ro­ligt. Det blir en an­nan ge­men­skap, spe­ci­ellt ut­an­för isen, sä­ger VM-hjäl­ten Ric­kard ­Ra­kell, 25. Detro­it Red Wings och Van­cou­ver Ca­nucks har länge va­rit klas­sis­ka svensk­klub­bar, men i vin­ter finns det en ny blå­gul hu­vud­ko­lo­ni i NHL, Ana­heim Ducks.

När Ric­kard Ra­kell kom till klub­ben 2012 var mål­vak­ten Vik­tor Fasth re­dan på plats, men fler svens­kar fanns in­te i klub­ben el­ler då­va­ran­de far­mar­la­get ­Sy­racu­se Crunch.

Se­dan dess har Ana­heim vär­vat så många spe­la­re från Svea ri­ke att svens­ka har bli­vit and­ra­språk i det lyx­i­ga ank­hägn som he­ter Hon­da Cen­ter.

Ham­pus Lind­holm och Ja­kob Silfver­berg an­slöt sä­song­en där­på, Jacob Lars­son har till­hört or­ga­ni­sa­tio­nen se­dan 2016, Mar­cus Pet­ters­son flyt­ta­de till Ka­li­for­ni­en in­för den för­ra sä­song­en och nu har svensk­klub­ben fått yt­ter­li­ga­re två med­lem­mar i Isac Lun­de­ström och Pon­tus Åberg.

– Det är väl­digt ro­ligt att ha många svens­kar runt om­kring sig. Det är skönt att kun­na träf­fas ut­an­för hoc­keyn, pra­ta svens­ka och träf­fa de and­ra spe­lar­nas fa­mil­jer när de är här. Det blir en ge­men­skap på ett an­nat sätt, sä­ger Ric­kard Ra­kell när Sport­bla­det träf­far ho­nom i Dis­ney­land.

Kä­kar jul­mat ihop

Vil­ka spe­la­re um­gås du med mest?

– Jag och Ham­pus är gran­nar i Ir­vi­ne och ses gans­ka of­ta. ”Mac­kan” Pet­ters­sons tjej och min tjej har sam­ma hemstad, så när vi är i Skel­l­ef­teå häng­er vi med dem på som­rar­na och vi spen­de­rar myc­ket tid ihop när de är här. Det är jät­te­ro­ligt. Vi kan re­la­te­ra till oli­ka sa­ker och pra­ta om det mesta. Al­la är ju i sam­ma si­tu­a­tion och har myc­ket ge­men­samt, som att vi är väl­digt långt ifrån vå­ra ­fa­mil­jer, sä­ger Ric­kard Ra­kell.

In­te minst vid jul och and­ra hög­ti­der ­hål­ler svens­kar­na ihop.

– Kring jul är det of­tast någ­ra spe­la­re som har si­na fa­mil­jer här. Då träf­fas vi och kä­kar lunch el­ler mid­dag till­sam­mans. Då blir det li­te kött­bul­lar, prins­korv, po­ta­tis och skin­ka. Det är gans­ka kul.

Hur fi­ra­de du förs­ta året?

– Det kom­mer jag in­te ens ihåg, men när jag gjor­de min förs­ta he­la sä­song i Ana­heim var Ham­pus här. Han bod­de hos en fa­milj i Orange County där pap­pan, Björn Malm­lund, är svensk. Då blev jag hem­bju­den till dem och fi­ra­de ju­lar­na där. Ja, det har va­rit som en ex­tra­fa­milj för mig ock­så.

Har du nå­gon för­kla­ring till var­för det finns så otro­ligt många svens­kar i NHL?

– Vi kan spe­la i al­la ty­per av fem­mor och al­la ty­per av spel. Jag tror att vi svens­kar är bra på att an­pas­sa oss ef­tersom näs­tan al­la har hål­lit på med många oli­ka spor­ter. De fles­ta har spe­lat fot­boll, är duk­ti­ga på att flyt­ta sig ef­ter en pass­ning och kan se hur mot­stån­da­ren rör föt­ter­na ef­tersom man ibland mås­te dribb­la för­bi. Så­da­na sa­ker, och att vi all­tid har haft le­ken med i spe­let, har man en väl­dig nyt­ta av i hoc­key, sä­ger Ric­kard Ra­kell.

Blän­dad av stjärn­glan­sen

Sol­len­tu­na-kil­len var ba­ra 19 år när han spe­la­de si­na förs­ta mat­cher för Ana­heim Ducks. Han kom­mer ald­rig glöm­ma när han förs­ta gång­en klev in i om­kläd­nings­rum­met och blev blän­dad av stjärn­glan­sen.

– Där satt ido­ler som (Te­e­mu) Se­län­ne, Sa­ku Ko­ivu, (Ry­an) Getzlaf och (Co­rey) Per­ry. Det är det jag kom­mer ihåg bäst, hur jag såg upp till dem och tyck­te det var coolt.

Sex år se­na­re är det Ra­kell som ly­ser star­kast i Hon­da Cen­ter. 25-åring­en gjor­de 33 mål sä­song­en 2016/2017 och av­gjor­de då tio mat­cher, fler än nå­gon an­nan spe­la­re i värl­dens bäs­ta hoc­key­li­ga. Det var, skul­le det vi­sa sig, ba­ra bör­jan. För­ra sä­song­en sva­ra­de han för 34 mål och näs­tan dubb­la­de an­ta­let as­sist, från 18 till 35. Ra­kell var dess­utom en av de störs­ta hjäl­tar­na­när Tre Kro­nor för­sva­ra­de VM­gul­det, så han spe­la­de till sig en plats i bå­de NHL:s och VM:s All Star-lag.

– Jag har fått spe­la med väl­digt duk­ti­ga spe­la­re och an­pas­sat mig ef­ter det, ­för­kla­rar han suc­cén.

Är det så en­kelt?

– Ja, jag vet in­te vad jag ska sä­ga an­nars. Un­der upp­väx­ten var jag in­te nå­gon stör­re mål­skytt, men jag har för­sökt ut­veck­la mitt spel un­der al­la år. Förr­för­ra sä­song­en gjor­de jag 33 mål men in­te så myc­ket as­sist. Då för­sök­te jag ut­veck­la det och bli en bätt­re hoc­key­spe­la­re som in­te ba­ra gör mål. Jag är glad att jag lyc­ka­des med det, och in­för den här ­sä­song­en vill jag fort­sät­ta ut­veck­las. Jag för­sö­ker hit­ta ett sätt att bli än­nu mer ­kre­a­tiv i po­wer­play, så att jag kan hjäl­pa la­get mer där.

”Ska spe­la mer of­fen­sivt” Hur för­änd­ras själv­bil­den av en så­dan sä­song?

– Det be­ror på hur man ser på det. Det är fort­fa­ran­de surt att vi åk­te ut i förs­ta run­dan i slut­spe­let (0–4 mot San Jo­se Sharks). Det är det jag tar med mig från för­ra sä­song­en, att vi in­te var där när det gäll­de som mest.

Hur ser du på den kom­man­de sä­song­en?

– Allt hand­lar om att ta sig till slut­spel och där kan allt hän­da. Vi har ett bra lag och har sagt att vi ska spe­la mer of­fen­sivt, vil­ket jag hop­pas ska gyn­na mig än­nu mer. Kon­kur­ren­sen är väl­digt tuff, för det känns som att al­la lag i vår di­vi­sion har fått in nå­got nytt stjärn­skott. Sam­ti­digt är det en bra ut­ma­ning.

Vad gjor­de du den 6 ju­ni 2007?

– In­te en aning. Då var jag 14 år. Var det min...? Ju­ni? Nä, jag vet in­te.

Det var då Ana­heim vann Stan­ley Cup ­ef­ter att ha be­seg­rat Ot­ta­wa med 6–2 i den fem­te fi­nal­mat­chen.

– Jag såg in­te mat­chen, för det var in­te så lätt att kol­la på NHL på den ti­den. Det en­da vi ha­de hem­ma var ett VHS-band med high­lights. Det var med Se­län­ne och Paul Ka­riya från Ana­heim, Mats Sun­din, Pe­ter Fors­berg, Way­ne Gretzky, Ma­rio Le­mi­eux... Niklas Holm­gren snac­ka­de på vi­de­on. Jag vet in­te hur många gång­er i vec­kan vi såg den, jag och bror­san (Ro­bin, nu i nors­ka Tøns­berg ­Vi­kings). Ja, det var det ban­det som rul­la­de hem­ma hos oss.

Och se­dan fick du spe­la med Se­län­ne...

– Ja, jag hann gö­ra det och det var coolt, ­sä­ger Ric­kard Ra­kell.

Ra­kells Ducks – en blå­gul ankdamm: Som en ex­tra­fa­milj

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.