Illustrerad Vetenskap (Sweden)
Tränade mördarceller genomborrar cancertumörer
Det traditionella HPV-vaccinet är verkningslöst om en HPV-viruspartikel redan har bildat en cancertumör i livmoderhalsen. Men ett nytt vaccin utnyttjar virusets egna gener för att leda immunförsvaret till tumören, och det kan fördubbla patientens chans at
Två virus kombineras till ett vaccin
Forskarna överför två olika gener som orsakar cancer från ett HPVvirus till det ofarliga MVA-viruset som utgör vaccinet. De genmodifierade MVApartiklarna sprutas in i huden där de överför generna till hudceller som då bildar proteinerna E6 och E7 på ytan.
Immunförsvaret lär sig att känna igen cancerproteiner
En av immunförsvarets så kallade dendritceller upptäcker E6- och E7proteinerna på hudcellen. Därefter vandrar dendriten till lymfkörtlarna där den via receptorer för vidare sin nyfunna kunskap om HPV-proteinernas form och utseende till immunförsvarets T-mördarceller.
Mördarcellerna bekämpar cancercellen
Om cancer i livmodern orsakats av HPV-virus har cancercellerna också E6- och E7-proteiner på ytan. T-cellerna upptäcker tumören och utsöndrar två kemiska vapen. Perforin genomborrar cancercellernas skal och granzym bryter ned cellinnehållet så att cancercellen dör.
1
2
3
immunförsvarets soldater, att känna igen cancerceller som har utvecklats från en HPV-infektion. Efter ett halvår hade 24 procent av 129 vaccinerade kvinnor helt blivit av med sina cellförändringar i livmoderhalsen. Detsamma gällde bara för tio procent av en kontrollgrupp som inte hade fått något vaccin.
Diane Harper följde de kvinnor som tycktes ha blivit botade i två år. 76 procent av dem hade fortfarande inga cellförändringar mot bara 50 procent för de kvinnor som inte hade fått något vaccin.
Dna är nyckeln
Tidigare vacciner fungerar genom att lära immunförsvaret att känna igen detaljer, exempelvis ett protein på cancercellen, och angripa det när det stöter på proteinet igen. Men om exempelvis ett protein har legat flera månader i en artificiell vätska i en ampull förändras det och förlorar likheten med motsvarande protein på en cancercell.
En rad nya vacciner, bland annat det nya
HPV-vaccinet, går därför ett steg längre och baserar sig i stället på den lilla bit dna i cancertumörens gener som producerar proteinet. Dna är stabilare och mer lätthanterligt än proteiner, och därför också enklare att arbeta med. Dessutom får så kallade dna-vaccin patienten att bilda en mer naturtrogen kopia av cancercellernas kännetecken så att immunförsvaret bättre kan identifiera och angripa tumören.
Om allt går enligt planerna kommer det terapeutiska HPV-vaccinet ut på marknaden om fem år. Först ska vaccinet dock testas på fler män och kvinnor för att utreda varför det kan bota vissa patienter medan andra patienter inte reagerar på behandlingen.
Vacciner skräddarsys
Cancervaccinets stora akilleshäl är att både cancerceller och patienter är olika. Men en metod som kallas T-cellterapi gör att vaccin i högre grad fungerar som önskat.
T-celler är specialiserade immunceller som utgör kroppens soldater och de kan hitta och döda cancerceller. De kan jämföras med specialstyrkor där alla är experter på en typ av fiende. I T-cellterapin tar läkare prover av patientens blod eller lymfvätska, odlar upp T-cellerna och injicerar miljarder av dem i patienten som ett vaccin. Studier av metoden visar en mer än dubbelt så stor chans för att patienter med tarmcancer överlever längre två år.
Nyligen har forskare lyckats genmodifiera de receptorer på T-cellernas yta som
identifierar cancercellerna. De modifierade receptorerna kallas för CAR, Chimeric Antigen Receptor. De kan utformas så att T-cellerna fokuserar på flera av cancercellernas kännetecken och därmed göra att vaccinet attackerar tumören på flera fronter.
Denna metod kallas CAR-T-cellterapi och har visat sig vara särskilt framgångsrik för behandling av cancertyper som inte bildar stora tumörer. 2017 testade Sattva Neelapu, läkare på University of Texas, ett CAR-Tvaccin på 111 patienter med lymfom som kontinuerligt kom tillbaka efter traditionell behandling. Efter sex månader hade 82 procent av patienterna färre cancerceller medan 54 procent var helt fria från cancerceller. Efter 15 månader hade 40 procent av de vaccinerade fortfarande inga cancerceller. En studie med 21 patienter med återkommande leukemi har visat liknande resultat. Här var 73 procent helt fria från cancer efter behandlingen.
Forskarna har stora förväntningar på CAR-T-cellterapi och de första vaccinerna