PRO­FIL: FRANSK INFANTERIST

PRO­FIL 1916

Infanteriet anfaller! - - Innehåll - HEINE WANG

Den frans­ka ar­mén un­der förs­ta världs­kri­get var or­ga­ni­se­rad i di­vi­sio­ner, upp­bygg­da med re­ge­men­ten som nor­malt till­hör­de sam­ma en­het un­der läng­re pe­ri­o­der. Den frans­ka ar­mén bygg­de som de fles­ta and­ra eu­ro­pe­is­ka, med un­dan­tag av den eng­els­ka, på värn­plikt. Den frans­ka värn­plik­ten var re­sul­ta­tet av ett sy­stem som skul­le gö­ra al­la frans­män till trä­na­de sol­da­ter. I freds­tid av­tjä­na­de al­la man­li­ga med­bor­ga­re tre års värn­plikt (för­längt från två till tre år 1913) och ef­ter värn­plik­ten stod de i re­serv i yt­ter­li­ga­re sju år.

När förs­ta världs­kri­get bröt ut 1914 skic­ka­de Frank­ri­ke ut över tre mil­jo­ner sol­da­ter från de värn­plik­ti­ga och re­ser­ver­na. Sol­da­ter­na var då­ligt ut­rus­ta­de och iför­da tra­di­tio­nel­la färg­gla­da uni­for­mer med bland an­nat rö­da byx­or och en käp­pi (fält­mös­sa) på hu­vu­det. Till skill­nad från brit­ter­na ha­de in­te frans­män­nen lärt sig av ti­di­ga­re krig och gjort uni­for­mer­na mind­re iö­gon­fal­lan­de.

Vid slaget vid Mar­ne ut­an­för Pa­ris hös­ten 1914 stop­pa­de de frans­ka sol­da­ter­na tys­kar­na, men de fick be­ta­la ett högt pris. Ef­ter någ­ra få må­na­ders krig var över en mil­jon sol­da­ter så­ra­de el­ler dö­da. Kri­get över­gick i skytte­gravs­fa­sen.

Den frans­ka ar­mén änd­ra­de si­na uni­for­mer för att bli mind­re syn­li­ga. Den gam­la uni­for­men, som näs­tan in­te änd­rats se­dan det and­ra kej­sar­dö­met, blev nu ljus­blå (him­mels­blå) och i feb­ru­a­ri 1915 in­för­des hjäl­men. Den ka­rak­te­ris­tis­ka frans­ka hjäl­men, kal­lad Adri­an­hjäl­men, pro­du­cer­ades i stål. Över tre mil­jo­ner hjäl­mar pro­du­ce­ra­des fram till de­cem­ber 1915. Hjäl­mar­na var ock­så ljus­blå, men i bör­jan var de så blanka att sol­da­ter­na fick ett kaki­fär­gat över­drag ut­de­lat. I ef­ter­hand tycks det li­te kons­tigt att frans­män­nen val­de en ljus­blå färg, ef­tersom trup­per­na från de frans­ka ko­lo­ni­er­na re­dan var ut­rus­ta­de med ka­ki­u­ni­for­mer.

Förs­ta gång­en de frans­ka sol­da­ter­na ut­sat­tes för ga­san­fall var den 22 april 1915 i Bel­gi­en, då tys­kar­na för förs­ta gång­en an­vän­de klor­gas. Till att bör­ja med togs sam­man­pres­sa­de gas­bin­dor som im­preg­ne­rats med hy­po­syl­fit och so­dakar­bo­nat i bruk som skydd, men 1916 kom den nya gas­mas­ken M², som bars i en grågrön ask.

Den frans­ka ar­méns stan­dard­va­pen var Le­bel m/1886, som mo­di­fi­e­rats 1893. Ma­ga­si­net ha­de åt­ta pa­tro­ner och en pa­tron låg i vap­net. Än­då mås­te var­je pa­tron ma­tas in för hand i ett tub­ma­ga­sin un­der ge­värs­pi­pan. Re­sul­ta­tet blev ett fram­tungt va­pen där tyngd­punk­ten änd­ra­de sig för var­je skott.

Frank­ri­ke för­lo­ra­de kri­get mot Preus­sen 1870 – många me­na­de att de för­lo­ra­de ef­tersom de mis­te ini­ti­a­ti­vet. För att för­hind­ra ett nytt ne­der­lag skul­le den frans­ka hä­ren i fram­ti­den anfalla på al­la fron­ter. Stra­te­gin för att vin­na var därför of­fen­siv, ba­se­rat på an­fall och in­te för­svar, nå­got som till ex­em­pel med­för­de att ar­til­le­ri­et var lätt och att de sak­na­de tyng­re ar­til­le­ri. An­fall med in­fan­te­ri mot en nedgrävd mot­stån­da­re med maskingevär och ar­til­le­ri vållade de frans­ka sol­da­ter­na orim­ligt sto­ra för­lus­ter. Svaret blev därför att gräva ner sig i för­svar.

De frans­ka skytte­gra­var­na bygg­des i bör­jan av kri­get som de tys­ka och de öv­ri­ga al­li­e­ra­des. Sär­skilt de tys­ka skytte­gra­var­na bygg­des ut un­der kri­get, nå­got som var till för­del för den en­skil­de sol­da­ten. Frans­män­nen ut­veck­la­de dock in­te si­na skytte­gra­var för­rän vid krigs­slu­tet, och till att bör­ja med var sol­da­ter­nas tid i skytte­gra­var­na in­te tids­be­stäm­da. Av­del­ning­en av­lös­tes när de ha­de mist en be­ty­dan­de del av man­ska­pen, nor­malt cir­ka en tred­je­del. Det var då­ligt med per­mis­sio­ner och ma­ten var un­der all kri­tik. Den frans­ke sol­da­ten stod än­då emot, som i feb­ru­a­ri 1916 då tys­kar­na in­led­de sin sto­ra of­fen­siv vid Ver­dun. En mas­siv ar­til­le­ri­eld skul­le knäc­ka de frans­ka sol­da­ter­na, men de höll stånd och släpp­te in­te för­bi tys­kar­na. De sto­ra för­lus­ter­na och se­na­re kost­sam­ma an­fall un­der 1917 gjor­de att sto­ra av­del­ning­ar be­gick my­te­ri och väg­ra­de ut­fö­ra or­der. Nå­got mot­sva­ran­de sked­de in­te hos de eng­els­ka styr­kor­na. För­hål­lan­de­na för de frans­ka sol­da­ter­na för­bätt­ra­des som en följd av my­te­ri­et. De fick per­mis­sion lät­ta­re, bätt­re trans­por­ter, mat och vi­lo­pe­ri­o­der. Det gav re­sul­ta­tet att de bäs­ta en­he­ter­na del­tog i slutof­fen­si­ven 1918. Frank­ri­ke vann kri­get ef­ter över fy­ra blodiga år av krig.

Av de runt 8,3 mil­jo­ner frans­ka sol­da­ter som del­tog i kri­get dö­da­des näs­tan 1,4.

Ald­rig mer lik­nan­de för­lus­ter blev slut­sat­sen ef­ter kri­get – därför gräv­de frans­män­nen ner sig till näs­ta krig – och för­lo­ra­de.

"AN­FALL MED IN­FAN­TE­RI MOT EN NEDGRÄVD MOT­STÅN­DA­RE MED MASKINGEVÄR OCH AR­TIL­LE­RI VÅLLADE DE FRANS­KA SOL­DA­TER­NA ORIM­LIGT STO­RA FÖR­LUS­TER. SVARET BLEV DÄRFÖR ATT GRÄVA NER SIG I FÖR­SVAR."

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.