Stans gröna tak växer fram
HÅLLBAR TREND. Takytan allt viktigare när bostadsbolagen bygger nytt: ”Kunderna gillar det”
Ibland har man rena takodlingar och takterrasser. Den trenden kommer fortsätta växa sig stark i Stockholm.
Gröna tak med träd, trädgårdar och odlingar har länge varit ett vanligt inslag i storstäder runt om i världen.
Nu har fenomenet även börjat få fäste på allvar i Stockholm.
– Vi kan uppleva att det är en trend som började för 3-4 år sedan och nu växer sig allt starkare. Och det beror på två saker: Dels att kunderna gillar det. Men det beror också på att kommunerna driver på att öka grönytorna, säger Magnus Lambertsson, marknadschef på Skanska.
I miljöprofilerade stadsdelar som exempelvis Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad är gröna takytor på flera håll ett inslag i stadsmiljön.
Och nu senast har Oscar Properties prestigeprojekt 79 & Park på Gärdet exploderat i grönskande terrasser och utemiljöer.
Men Magnus Lambertsson tror att takytorna kommer att få ytterligare funktioner i framtiden, som bland annat löparbanor på taket vilket det redan finns exempel på både i Hagastaden och i andra städer i Europa.
– Tittar man på bostadshus i andra städer i Europa har man kommit väldigt långt. Och det är en trend som jag tror även kommer hit snart, säger han och fortsätter:
– Men det varierar också mycket beroende på vilka förutsättningar man har i enskilda projekt. Ibland kan det vara ett sedumtak kombinerat med odlingslådor och ibland har man rena takodlingar och takterrasser. Den trenden kommer helt klart att fortsätta växa sig stark i Sverige och Stockholm.
Används som säljargument
Det råder dock skillnader i viljan att bygga gröna tak beroende på byggeller bostadsform.
Enligt Magnus Lambertsson är fördelen större för kontor och bostadsrätt då det kan användas som säljargument.
– Hyresrätter har hittills varit enkla att hyra ut ändå, säger han.
Nancy Mattsson, chef för projektutveckling på JM Stockholm, är försiktig med att kalla det trend, även om det i dag används i allt fler projekt. Liljeholmskajen och Kista torn är två exempel, enligt henne.
– På 60-talet hade man en idé om att lyfta upp parker och mötesrum några våningar upp, vilket vi ser exempel på i City. För två tre decennier var det kanske inte läge för det, men nu har folk börjat komma upp till taket och börjat använda det här fjärde rummet som man kallar det, säger hon.
”Tillföra en dimension”
Hon understryker att det är platsen och omgivningen som avgör.
– Dels tittar vi på hur vi kan göra gården så attraktiv som möjligt. Men också hur vi kan tillföra ytterligare en dimension, som att använda taken för att möjliggöra vistelseytor och sociala mötesplatser.