Vuxna som slänger skräp på marken är lata
Herrestaskolans förstaklassare funderar på varför det är så mycket skräp, när de rensar Barkarbystadens gator som en del av ett hållbarhetsprojekt.
Vissa vuxna kanske inte bryr sig om naturen, de kanske inte vill att den ska må bra. Eller så är de lata.
– Alla barnen, är vi klara? – Jajamensan, fattas bara! Det är ett gäng peppade sjuåringar som lämnar skolgården för att gå på skräppromenad i Barkarbystaden. Alla med ena handen klädd i en blå plasthandske inför skräpplockningen, som är en del av Herrestaskolans hållbarhetsprojekt.
Efter bara några meter hittar Elliot, 7, en plastpåse på trottoaren.
– Vissa slänger skräp på marken för att de inte hittar någon papperskorg. Det är elakt. Hemma hos mig slänger vi saker i olika påsar, och vi har batterier i en hink, säger han.
Klasskompisen Keyla fyller i:
– Vissa vuxna kanske inte bryr sig om naturen, de kanske inte vill att den ska må bra. Eller så är de lata. Vi har ett soprum hemma, och där slänger folk möbler fast man inte ska det. Förstör naturen Eleverna är överens om att det kan få svåra konsekvenser för djur och natur att skräpet inte återvinns eller slängs där det ska.
– Det förstör naturen att slänga skräp ute, det är dåligt. Djur kan bli skadade, säger Nefeli.
– Ja, som dinosaurierna förr i tiden. De dog ut, fyller kompisen Nélia i.
Joakim Heneskär-Bucht är klasslärare i årskurs fem på Herrestaskolan, och initiativtagare till skolans hållbarhetsprojekt som heter #Vårstad.
– Målet är att försöka få eleverna medvetna om de val som vi gör, vad de kan leda till och vad vi kan påverka. På längre sikt är syftet att skapa en förändring i tankesättet. I mellanstadiet pratade vi till exempel om hur mycket leksaker och prylar man har, kopplat till Black Friday, säger han.
Gemensamt för hela skolan är att de under december samlar pantflaskor, där panten ska gå till välgörenhet. Utöver det jobbar olika klasser med hållbarhet på olika sätt, där skräppromenader är ett exempel. Ett annat är att de pantar burkar för välgörenhet. Viktigt att källsortera Och klass ett har nått slutet av sin skräppromenad: återvinningsstationen bakom Ica Maxi. Såna finns det för få av, tycker Jasmine, 7 år.
– Det borde finnas fler såna här papperskorgar där man kan återvinna olika saker, och inte behöver blanda. Som färgat och ofärgat glas, det ska man slänga på olika ställen, säger hon.
Kompisen Gry som nyss hittat en matta slängd på Stora Torget håller med. Hon har svårt att förstå varför vuxna inte sorterar soporna som man ska.
– Det är synd om naturen när den förstörs. Det är bra att vi källsorterar, då tar inte naturen så mycket skada. Jag ser dagligen folk som kastar skräp på marken, fast de vet att man inte ska göra det, säger Gry.
Det har blivit dags att källsortera allt skräp eleverna samlat på sig under promenaden.
– Var ska den här slängas? frågar läraren Isabella Bertilsson och håller upp en påse i luften. Eleverna är överens. – Plaståtervinningen!