Mitt i Järfälla

Här får ukrainare samlas för utflykt

ARRANGEMAN­G. Ska hjälpa integratio­nen: ”Vi har alla varit i samma situation”

- Naimi Lundegård naimi.lundegard@mitti.se

Här har jag fått hjälp med att bära hjärtat.

GÖRVÄLN

En buss kommer lastad med korvlunch, solstolar – och 68 personer. Mitt i hakade på Järfälla församling till Görvälnbad­et, och deras utflykt för asylsökand­e och ukrainska flyktingar.

Projektet ”Möta Sverige direkt” har pågått sedan juni och tanken är att genom utflykter lära ut svenska och berätta om samhället.

– Men det handlar inte bara om utflykter utan vi hjälper dem att söka jobb och visar hur Sverige funkar med återvinnin­g och olika system. Men vi lär ut det genom aktivitete­r, säger Hanaa Hendo, som arbetar med flera projekt i Järfälla församling.

Och så badar och grillar de korv tillsamman­s. Som i dag när utflykten går till Görvälnbad­et.

Saknar familjen

Den blå bussen har stannat vid badets parkering och ut väller de 68 personer som följt med bärande på solstolar, sallad och filtar.

– Mitt intryck är att de blivit allt fler som vill åka med, berättar volontärto­lken Tatjana Isaksson som själv kommer från Ukraina.

– Jag har släkt kvar och det här är ett bra sätt att komma ut och slappna av, tänka på annat.

Olena Chaika kom till Sverige i mars. Hemma i Ukraina har hon kvar sina två söner, 30-årige sonen Konstantin strider i hemstaden Odessa.

– Vi pratar varje dag. ”Älskade mamma kom inte tillbaka hit, det är inte säkert” säger han till mig.

Olena var pianist i Ukraina, nu rinner den smälta glassen över hennes slanka fingrar när hon berättar om tiden i Sverige.

– Vi ukrainare har stora hjärtan, här har jag fått hjälp med att bära hjärtat. Det är en lättnad att inte behöva tänka på vad som händer hemma, nu får jag se fin natur och tänka på annat.

13-åriga Kira Hodlevska och hennes mamma har lagt fram en filt på gräset nere vid vattnet. De kom hit för fem månader sedan, hennes pappa är kvar i Ukraina.

– Det är kul att vara här, vi träffar andra från Ukraina och kan mötas och prata.

Kira vill blir läkare och kan tänka sig att stanna kvar i Sverige. Redan i dag kan hon en del svenska.

– Men jag saknar pappa och familjen, de hör av sig och oroar sig över hur jag har det. Men jag har det bra.

Delar känslor

Uppe vid några träbänkar har det börjat ryka från grillen, det börjar närma sig dagens korvlunch. Applåder och rop ekar ut över badet när någon har satt på musik och en grupp kvinnor har samlats för att dansa.

En av dem är Georgett Ichouh. I dag är hon med från Stödcentre­t, ett annat projekt församling­en arbetar med.

– Alla är glada, jag också. Jag kommer från Syrien och har också varit med om krig. Vi är lika varandra och kommer från samma situation, säger hon innan hon hoppar in i dansen igen.

 ?? FOTO: NAIMI LUNDEGÅRD FOTO: NAIMI LUNDEGÅRD FOTO: NAIMI LUNDEGÅRD ?? GEMENSKAP. Vi förstår kanske inte alltid varandra, men då använder vi händerna. Och så dansar vi med varandra”, säger Hanaa Hendo (till vänster).
SAKNAD. ”Jag vet inte när han kommer att komma tillbaka och hur han är då”, säger Olena Chaika och visar upp en bild på sin son för tolken Tatjana.
ÖVNING GER FÄRDIGHET. ”Det gäller att träna dagar, kvällar och nätter. Men svenska är ganska lätt”, säger Kira Hodlevska från Ukraina som varit i Sverige i fem månader.
FOTO: NAIMI LUNDEGÅRD FOTO: NAIMI LUNDEGÅRD FOTO: NAIMI LUNDEGÅRD GEMENSKAP. Vi förstår kanske inte alltid varandra, men då använder vi händerna. Och så dansar vi med varandra”, säger Hanaa Hendo (till vänster). SAKNAD. ”Jag vet inte när han kommer att komma tillbaka och hur han är då”, säger Olena Chaika och visar upp en bild på sin son för tolken Tatjana. ÖVNING GER FÄRDIGHET. ”Det gäller att träna dagar, kvällar och nätter. Men svenska är ganska lätt”, säger Kira Hodlevska från Ukraina som varit i Sverige i fem månader.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden