Jor­dens upp­bygg­nad

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Vår Fantastiska Jord -

När jor­dens mas­sa öka­de, öka­de även det in­re tryc­ket. Till­sam­mans med tyngd­kraf­ten och ”choc­kupp­hett­ning­en” (se näs­ta si­da) gjor­de det­ta att tyng­re, me­tal­lis­ka mi­ne­ra­ler och grun­däm­nen sjönk läng­re in i pla­ne­ten och smäl­te. Pro­ces­sen re­sul­te­ra­de i en järn­rik kär­na som i sin tur sat­te igång de kon­vek­tions­ström­mar i jor­dens in­re som kom att om­for­ma pla­ne­ten.

När jor­dens in­re ha­de bli­vit till­räck­ligt varm för att sät­ta igång kon­vek­tions­ström­mar­na, bör­ja­de pla­ne­ten även att in­de­las i oli­ka skikt. Oli­ka de­lar av­skilj­des och an­sam­la­des ovan­på varand­ra, bå­de ge­nom fy­sis­ka och ke­mis­ka pro­ces­ser. Tyng­re äm­nen sjönk helt en­kelt ner mot kär­nan, me­dan lät­ta­re de­lar flöt upp mot ytan. Ga­ser fri­gjor­des och bil­da­de jord­skor­pan. Till slut ha­de jor­den fått en tyd­lig skikt­ning in­i­från och ut: den in­re kär­nan, den ytt­re kär­nan, man­teln och jord­skor­pan.

Fri­släpp­ning­en av ga­ser bör­ja­de när flyk­ti­ga äm­nen djupt ner i man­teln bör­ja­de smäl­ta för 4,3 mil­jar­der år se­dan. Den­na par­ti­el­la smält­ning av det in­re led­de till en ke­misk dif­fe­ren­ti­e­ring, me­dan res­ten av ga­ser­na steg upp ge­nom man­teln mot ytan. Där kon­den­se­ra­des de och kris­tal­li­se­ra­des se­dan till den första fas­ta jord­skor­pan. Den­na ti­di­ga skor­pa sjönk allt ef­tersom tillbaka ned i man­teln på grund av upp- och ned­gå­en­de kon­vek­tions­ström­mar. Ga­ser­na fort­sat­te att fri­gö­ras och den kristal­li­na jord­skor­pan väx­te sig he­la ti­den tjoc­ka­re.

Man vet in­te ex­akt när jor­den fick sin första på­tag­li­ga jord­skor­pa. Det har dock skett så myc­ket för­änd­ring­ar i jord­skor­pan så en­dast yt­terst li­te av den första skor­pan finns kvar. Myc­ket ty­der på att en på­tag­lig jord­skor­pa bil­da­des gans­ka ti­digt un­der ha­de­i­kum (det vill sä­ga pe­ri­o­den för 4,6–4 mil­jar­der år se­dan, vid star­ten av pe­ri­o­den ar­ke­i­kum). Jor­den ha­de un­der ha­de­i­kum en oer­hört in­sta­bil, vul­ka­nisk yta. Kon­vek­tions­ström­mar­na i man­teln drev upp smält mas­sa till ytan, där den an­ting­en åter­bör­da­des som mag­ma el­ler stel­na­de till jord­skor­pa. Forsk­ning har även vi­sat att fri­gjor­da ga­ser i hög grad bi­drog till att jor­dens första at­mo­sfär bil­da­des, även om sto­ra mäng­der vä­te och he­li­um, till­sam­mans med am­mo­ni­ak, me­tan och kvä­ve för­svann ut i rym­den.

För un­ge­fär 3,8 mil­jar­der år se­dan ha­de jor­dens ”sor­te­ring” ska­pat en pla­net som var för­sedd med näs­tan allt som krävdes för att möj­lig­gö­ra liv. Jor­den var dock fort­fa­ran­de ung och gans­ka ogäst­vän­lig. Det sak­na­des dess­utom nå­got som krävdes för att liv skul­le kun­na upp­stå, näm­li­gen vat­ten.

”Fri­släpp­ning­en av ga­ser bör­ja­de när flyk­ti­ga äm­nen djupt ner i man­teln bör­ja­de smäl­ta för 4,3 mil­jar­der år se­dan”

Skor­pan Jord­skor­pan ut­gör det yt­ters­ta, fas­ta lag­ret och be­står av bå­de erup­ti­va, me­ta­mor­fa och se­di­men­tä­ra bergar­ter. När pla­ne­ten ut­veck­la­des led­de den par­ti­el­la smält­ning­en av flyk­ti­ga äm­nen i den ytt­re kär­nan och man­teln till att ga­ser steg upp mot...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.