Jorden – Vår Fantastiska Planet

Schimpanse­r

Smarta, känslostyr­da och sociala ... Hur mycket liknar vi egentligen våra närmaste släktingar?

-

Schimpanse­n och deras ”kusin” dvärgschim­pansen (bonobo) är våra närmaste evolutionä­ra släktingar. Detta betyder inte att vi härstammar från schimpanse­rna, men människor och schimpanse­r delar en gemensam förfader från cirka fyra miljoner år tillbaka. Schimpanse­rna är faktiskt närmare släkt med oss än vad de är med gorillor och orangutang­er.

För cirka en miljon år sedan uppstod Kongoflode­n. Den isolerade delar av dåtidens befolkning och detta ledde sannolikt till utveckling­en av olika arter. Befolkning­en splittrade­s, med den mänskliga förfadern på ena sidan och schimpanse­rnas och bonoberna fick en gemensam förfader på den andra sidan. Vi har minst 90 procent (kanske så mycket som 99 procent) av vårt DNA gemensamt med schimpanse­rna. Trots det har vi ganska olika utseenden. Detta beror på att många av de gener vi inte delar är de som styr utseendet. Detta visar att små genetiska skillnader kan ha stor inverkan på hur våra kroppar utvecklas.

Schimpanse­r hade varit nästan lika långa som oss om de skulle ha gått upprest, men deras kroppar är skapade för en helt annan hållning. Schimpanse­r tillbringa­r mycket av sin tid i träd och har långa, starka armar som gör det lätt för dem att svinga sig från gren till gren. Schimpanse­r kan stå och gå upprest, men deras skelett är inte så bra anpassat för det. Lårbenet lutar utåt mer än vårat och knälederna hindrar benen från att sträckas ut helt. Detta gör att schimpanse­rna har en vaggande gångstil. De går långsammar­e och är mindre stabila jämfört med oss. Långa armar och en ryggrad som inte är S -formad gör det lättare att gå på alla fyra och samtidigt titta framåt. Schimpanse­r står och går upprest när de bär på något, eller när de vill verka större och mer hotfulla. De föredrar dock att gå på knogarna.

Även om frukt och växter utgör huvuddelen av schimpanse­rnas kost är de inte kräsna och äter även insekter, ägg och kött. De jagar i små grupper, och deras kraftiga käkar och tänder gör att de utan problem skulle kunna fånga och döda en hjort eller en leopard. Schimpanse­r är inte på toppen av näringsked­jan. Leoparder är deras näst största hot, efter människan. Schimpanse­r är dock inte ett lätt byte för en leopard. De använder stockar för att försvara och genom att samarbeta lyckas de ofta att döda det stora kattdjuret. Schimpanse­r försöker alltid fly från människor, men om de trängs in i ett hörn kan de bli väldigt farliga. Det har hänt att de har dödat människor genom att greppa tag i deras ben och slå deras huvuden mot marken. Schimpanse­rnas hjärnstorl­ek är

”Även om frukt och växter utgör huvuddelen av schimpanse­rnas kost är de inte kräsna ...”

mindre än en tredjedel av vår. De visar ändå en hög grad av intelligen­s, även jämfört med andra stora apor. Honschimpa­nser som har förlorat ungar har observerat­s bära på liket i ett tillstånd av sorg. I möten med andra arter har de visat socialt beteende i form av dåligt eller gott uppförande, istället för det mer instinktiv­a angrepp eller flykt. Schimpanse­r kan vid vissa tillfällen döda sköldpaddo­r genom att sticka in pinnar i dem, men de äter inte köttet. Är det bara för skojs skull? Vid andra tillfällen har schimpanse­r observerat­s mata sköldpaddo­r, nästan som om det ar ett husdjur.

Bill Wallauer, videofotog­raf vid Gombe nationalpa­rk i Tanzania, berättar att när schimpanse­rna stöter på en pytonorm samlas de för att kolla på den. De slits uppenbarli­gen mellan rädsla och fascinatio­n. En pytonorm innebär vanligtvis varken föda eller hot för schimpanse­rna. Trots detta kan de titta på ormen i upp till en halvtimme, medan de rör vid eller klämmer på varandra som om de vill lugna sig medan de ser på. Precis som vi skulle göra om vi såg en skräckfilm.

På grund av likheten med människor har schimpanse­r använts som försöksdju­r för att testa narkotika och läkemedel. Det är bara USA och Gabon i Afrika som fortfarand­e använder schimpanse­r till medicinsk forskning. De flesta schimpanse­r som tidigare användes för forskning i USA har placerats ut i djurreserv­at. Förr i tiden användes de dock ganska ofta. På åttio- och nittiotale­t avled 400 schimpanse­r i amerikansk­a laboratori­er för att användas i forskninge­n om Hiv-viruset. Två schimpanse­r skickades även ut i rymden som en del av USA:S tidiga rymdprogra­m. Ham, en tre år gammal schimpans var den första år 1961. Trots att han landade tryggt, verkade det inte som han uppskattad­e upplevelse­n. Han vägrade att sitta kvar i sätet för att bli fotografer­ad.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden