”Jag vill inspirera folk att bygga nytt. Tänka utanför huset.”
Är du redo för ett nytt julprojekt? Tycker du om pepparkakor, men finner det gamla goda pepparkakshuset lite tråkigt att ta tag i igen i år och vill utmana dig själv lite? Då kan den nya ”Pepparkaksbyggboken” kickstarta ett nytt äventyr för dig.
Bakom boken står två passionerade pepparkaksbyggare som har gått mycket metodiskt tillväga både när det gäller recept och konstruktioner.
Pepparkaksbagare nummer ett och mest känd för en bredare publik är: Andreas Wahl, fysiker, vetenskapsförmedlare och programledare i bland annat NRK-serien ”Folkeopplysningen”.
Pepparkaksbagare nummer två, lika entusiastisk men inte lika känd: Eivind Stoud Platau, partner i designstudion Handverk och har utbildning från Westerdals och bakgrund inom reklambranschen.
De två hade arbetat tillsammans på små och stora projekt i årtionden, men utan att veta att samarbetspartnern också var en entusiastisk pepparkaksbyggare.
– Av oförståeliga skäl har vi aldrig haft pepparkakssamtalet. Inte förrän förra året, säger Andreas.
– När du upptäcker att du delar en smal intresse med en vän och kollega är det alltid väldigt roligt. En liten kick. Så var det för oss också. Det bubblade över av berättelser om egna projekt och frågor.
– Vi har arbetat tillsammans och skapat mycket konstigt under flera år. Men det var i samband med att vi gjorde en jultidning tillsammans, ”Skaperheftet”, som vi kom in på pepparkakor, fyller Eivind i.
Hyllning till pappa
Men vad ville de två författarna uppnå med boken?
– Jag vill inspirera människor att bygga nytt. Tänka utanför huset. Att planera, rita, konstruera och dekorera något tillsammans är en viktig del av julen för mig. Jag hoppas att vår bok kan ge andra liknande upplevelser, förklarar Andreas.
– Jag är väl lite över genomsnittet intresserad av att skapa saker med händerna. Och om jag kan bidra till att några fler skapar och bygger saker blir jag väldigt glad, säger Eivind.
Men detta projekt har också en annan och ännu mer personlig sida för designern.
– Så länge jag kan minnas har min far byggt allt mer avancerade pepparkaksstrukturer till glädje för nya generationer. Men de senaste åren har han inte kunnat bygga som han brukar. En handoperation har satt stopp för det.
– Denna bok är både en hyllning till honom som har lärt mig det mesta jag kan om pepparkaksbyggande, och en slags gesällprov där jag försöker visa att jag kan föra arvet vidare, förklarar Eivind.
Men går det alltid enligt planen? Lyckas de två pepparkaksnördarna alltid med sina egna byggnadsverk?
– En gång fick jag ett gammalt recept där det stod att man skulle ha ”grädde” i degen. Jag köpte matgrädde och bakade på. Degen jäste enormt och var mycket svår att konstruera något med. Det skulle självklart vara vispgrädde, säger Eivind.
Tåget en favorit
Men när receptet nedtecknades fanns det inget som hette ”matgrädde” och ”vispgrädde”, det fanns bara grädde. Och eftersom matgrädden inte innehåller tillräckligt med fett blev inte degen som den skulle.
– Det var en lektion i pepparkakekemi! Annars har jag också många exempel på att tyngdkraften inte alltid är på ens sida när improviserade pepparkaksbyggnader ska monteras, erkänner han.
Andreas bidrar med ett husbilsmisslyckande.
– ”Olgar”, min veteranhusbil, som har blivit ett projekt i boken, tappade hjulen första gången jag byggde den. Det blev för mycket vikt för fyra små pepparkakehjul. Men i receptet som du hittar i boken är de förstärkta.
Andreas favoritbyggnad från boken är svampkolonin, medan Eivind väljer tåget.
– Familjen och jag bor på en nedlagd
tågstation, och ett år byggde min far en kopia av stationsbyggnaden med tillhörande tågset i pepparkakor. Tåget i boken är baserat på hans design. Och det har också en lastbil som passar mycket bra som godisskål, säger han nöjt.
Fabrik, traktor, stollift, borrplattform, vindturbin och giljotin är bara några av skapelserna i boken.
Tror ni att pepparkaksboken påverkas av att det är två män som står bakom?
– Helt klart! Men det är två män med förkläde, spritspåse och krångliga florsockerstreck, förklarar fysikern.
– Du tänker på blommorna? skojar Eivind och fortsätter.
– Annars tror jag kanske att urvalet är mer präglat av att det är en hantverkare/ designer och en fysiker som står bakom än att vi är män.
Ni måste ha skapat - och ätit - otroligt många pepparkakor under det gångna året! Blir det pepparkaksprojekt till jul hemma i år också eller är det helt slut på pepparkakesuget?
– I somras var jag ganska mätt på pepparkaksbakning och -byggande. Men nu när det blir mörkare och den första snön har fallit märker jag att byggglädjen smyger tillbaka, förklarar Andreas.
– Och det är något helt annat att bygga med sina närmaste, hemma, och att bygga för bokfotografering i en studio!
Pepparkakskamrat Eivind skulle inte kunna vara mer överens.
– Efter en välförtjänt bakpaus i september och oktober är jag igång igen. Men det ska bli skönt att kunna baka något som inte behöver bli fotograferat!