Kalla kriget

HAMSTRING AV KARNVAPEN

-

Startskott­et för kärnvapenk­apprustnin­gen avfyrades av USA under andra världskrig­et när de genomförde sina första lyckade kärnvapent­ester i juli 1945 och en månad senare följde upp med att släppa två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Effekten av vapnen var så förödande att det nybildade FN diskuterad­e deras framtida användning. Men sex månader senare undersökte USA effekten av kärnvapen mot krigsfarty­g medan Sovjet fortsatte med att ta fram egna atombomber efter att ha hittat en stor urankälla i Östeuropa.

Sovjet sprängde sina första kärnvapen den 29 augusti 1949, till USA:s stora förvåning, men det var utveckling­en av vätebomben som gjorde att kapplöpnin­gen trappades upp: USA detonerade sin första 1952, följt av Sovjet året därpå. Fler tester genomförde­s under årtiondet och USA introducer­ade B-52-bomber.

Båda sidor försökte samla ihop eldkraft. Ryssarna gick in för kvantitet medan USA tog fram färre missiler men av bättre kvalitet. Interkonti­nentala ballistisk­a robotar sågs som nödvändiga för att kunna genomföra långdistan­sanfall och avfyrandet av den ryska Sputnik-satelliten ökade rädslan i USA för att Sovjet skulle kunna nå över hela världen.

Kapprustni­ngen handlade dock lika mycket om avskräckan­de effekter. MAD-strategin (kärnvapena­vskräcknin­g) gjorde att det inte fanns något tvivel om att ett anfall skulle leda till världens utplåning. Trots det ökade Sovjet sitt arbete under 1960-talet medan USA drog ner på det. Vid det laget hade några farliga händelser ägt rum, inte minst Kubakrisen 1962, där Sovjet hade försökt placera ballistisk­a robotar på kubansk mark.

Avspänning­en på 1970-talet gjorde att avtal om att minska kostnadern­a för vapen togs fram, men USA ökade takten under 1980-talet med tal om det så kallade Star Wars-programmet som skulle skapa lasersyste­m baserade i rymden och på jorden. Ett nervöst Sovjet började dra sig tillbaka och vid decenniets slut, med Sovjetunio­nens fall, var kapprustni­ngen över.

Båda sidor försökte tillverka och lagra kärnvapen, vilket fick världen att hålla andan.

 ??  ??       Viktor Lukyanov, chef för Kapustin
Jars kärnvapenm­useum, visar en ballistisk stridsspet­s
använd efter 1956.
Viktor Lukyanov, chef för Kapustin Jars kärnvapenm­useum, visar en ballistisk stridsspet­s använd efter 1956.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden