Kentaur

porträtt Stephanie Holmén Bygger upp – hästarna och sig själv

i sitt jobb på Lisen och Peders grevlunda bygger hon upp unga hästar, nya talanger, blivande världsstjä­rnor. samtidigt bygger hon upp sin egen karriär. sitt eget varumärke. och stephanie holmén har inte bråttom.

- Text & foto catharina hansson

Det har blivit ganska många intervjuer på sistone för Stephanie Holmén, så jag frågar om vi kanske ska prata om något nytt, som hon inte har pratat om i andra intervjuer? – oj, det finns nog ingenting, säger Steffi. Jag gör ju inget annat än det här, jag är så uppe i det. med ”det här” menar hon rider, tävlar, rider, är med hästarna. rider. tävlar. – Det enda som är nytt i mitt liv, det är lilla Bianca, min systerdott­er. jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna så. jag har alltid tyckt om min syster, men jag trodde inte att jag skulle få ett så starkt band till hennes dotter, så snabbt. – De bor bara en dryg timme från oss, så vi kan ses ganska ofta.

steffi pratar gärna om sin syster Nicole Holmén, som hon verkligen beundrar som ryttare.

– Hon har i grund och botten mer talang än jag har och var så extremt framgångsr­ik ända från ponnytiden.

– Syrran är bara två år yngre, så vi har alltid både sporrat och peppat varandra. ibland har den ena av oss varit bättre än den andra, men vi har alltid kunna hjälpas åt väldigt mycket. Hon betyder jättemycke­t för mig.

– Hon är en större talang än vad jag är. under vår uppväxt var hon ännu mer fighter än jag. Jag har alltid jobbat med unghästar och min ridning baseras på att utveckla dem. nicole hade lite äldre ponnyer och tävlade på lite högre nivå som ponnyrytta­re. Det var alltid mer fart och fläkt och hon hade kunnat hoppa en ko i grand prix.

– nu har nicole börjat ett nytt jobb med en ny hästägare och jag hoppas det kan leda till något stort i framtiden. om hon hade fått mina chanser skulle hon redan ha varit en av de bästa i världen. nu är det jag som har fått de här chanserna tack vare grevlunda.

SEDAN SEX år tillbaka är stephanie holmén anställd som beridare på Peder och Lisen Bratt Fredricson­s grevlundag­ården. till skillnad från ”hemmarytta­rna” i stallet som tränar hästarna på gården har det för Steffis del inneburit världscupt­ävlingar, mästerskap och nationshop­pningar, förutom vardagstäv­landet med grönare hästar.

i sitt arbete på grevlunda har Steffi ansvar för ett eget gäng av hästar. en av dem är ”Sparven”, Flip’s Little Sparrow, som är dotter till Malin Baryard Johnssons legendaris­ka sto Butterfly Flip.

– när jag började på grevlunda var tanken att jag skulle ta fram unghästar och försäljnin­gshästar, men alltid ockaå ha två 1.50-hästar. Men en sådan stor satsning som sparven var inte inräknat.

förra året tog stephanie holmén överraskan­de, men på ett självklart och fräckt sätt en världscups­eger i Zürich med Flip’s Little sparrow. Det var bara deras andra start i världscupe­n.

– Jag vet att Sparven är snabb. Jag kände också att hennes dagsform var väldigt bra. i grundomgån­gen tappade jag stigbygeln, men hon kämpade som aldrig förr och ville verkligen vara felfri. en dag som denna, när jag känner att sparven verkligen är hundra procent, då måste jag satsa.

Steffi gjorde en blixtrande snabb omhoppning, med framförall­t en grym sväng efter andra hindret.

– vi var näst först ut i omhoppning­en och jag kände att jag var ju tvungen att prova. Peder (Fredricson) sa att ”gå nu in och gör den svängen!” Efter det trodde jag att fler skulle göra samma sväng, men det var ingen som gjorde det.

Det var märkvärdig­t som åskådare att se hur ekipaget inte tycktes förlora någon fart trots den knepiga svängen.

–Sparven är verkligen naturligt snabb i sig själv. men ändå! med de namnen jag hade bakom mig trodde jag verkligen att någon skulle slå oss.

Steffi och Sparven vann före Pius Schwizer med Kevin Staut på tredje plats. och resten av startfälte­t bestod av idel ädel internatio­nell ridsportel­it. hur kändes det?

–Det är den svåraste frågan att svara på! Manletar efter känslor, men var är de? när Angelica (Augustsson) vann världscupe­n i göteborg med Mic Mac grät jag själv och jag såg att hon grät. jag tänkte att om jag själv vinner en gång kommer jag ju att gråta sönder mig. men det kom inga tårar! jag var mest chockad. Det känns såklart fantastisk­t bra, jag är så himla nöjd, men jag känner samtidigt att jag vill mer, mer, mer...

när Steffi blev Erbjuden Drömjobbet på grevlunda hos Lisen Bratt Fredricson och peder Fredricson var hon först tveksam.

–även om jag tyckte att lisens erbjudande var väldigt smickrande, så gällde det ju bara unghästar. Det kändes som ett för stort kliv tillbaka.

Steffi hade ju egna hästar som gick på hög nivå, även om de inte riktigt skulle kunna ta henne hela vägen till toppen.

– Men sedan ringde lisen och lovade att jag skulle få hennes två svårklassh­ästar. hon ville själv ägna mer tid åt att utveckla hela verksamhet­en här och det kunde hon inte göra i sadeln, menade hon.

lisen skulle sluta tävla och i Steffis jobb ingick att ta över hennes svårklassh­ästar Thriller P och Fendi, två av de främsta topphästar som någonsin kommit fram här i sverige.

thriller såldes senare till ashford Farm och därefter vidare till usa. Fendi gick till Meredith Micha

els Beerbaum och bytte namn till Fibonacci. han har senare gått både os och em med meredith innan han 2017 såldes vidare till 20-åriga Lillie Keenan, usa.

DET kan förstås vara Sorgligt när en av Steffis hästar lämnar gården.

– Men när hästen säljs är det ändå en bekräftels­e på att jag gjort ett bra jobb. De flesta av våra hästar säljs vidare till proffsrytt­are, och då är det bara kul att få vara ett del av resan som kanske leder hästen hela vägen till toppen.

alla hästar på grevlunda ska vara internatio­nella topphästar eller sådana som kan bli det.

– Sådana som bara kan bli ”bra” försöker man sälja av lite tidigare.

– Alla hästar jag rider är mer eller mindre till salu, förutom sparven.

sparven ägs av Astrid Ohlin, peders hästägare som i samråd med Peder lät Steffi ta över hästen. och astrids hästar är inte till salu. De hade dock kommit fram till att sparven skulle må bra av att tävlas lite mer sparsamt och få en mindre ryttare.

–Sparven är ganska jämn och så himla trygg i sig själv. hon har ett väldigt förtroende för sin ryttare och är så ambitiös och ödmjuk, vill alltid göra sitt bästa. samtidigt är hon en väldigt stark individ med ett enormt självförtr­oende. i stallet kan hon vara lite av en diva. hon gillar att ha kompisar, men de får inte komma för nära. vi har alltid en tom plats intill henne i lastbilen. men när hon kommer in i ett tomt stall gnäggar hon och undrar var kompisarna är.

Händer DET någon gång att det gör ont att en häst säljs?

– fendi kände jag mig inte klar med. Han var min drömhäst. att hoppa honom var en magisk känsla, det var så mjukt och han har aldrig tagit i för att ta sig över ett hinder.

– Men det var ju jättebra att han hamnade hos en toppryttar­e som meredith. hon kunde ta fram och visa den känslan jag hade i honom med ännu bättre resultat.

tycker du någon gång att det känns som om hästen hamnar hos någon som inte förtjänar den?

– Det har varit bra köpare alla gångerna, bra matchninga­r. Det är såklart väldigt olika, men de flesta är bra ryttare. Jag har aldrig haft ont i magen. se på Main Road som kom till Shane Sweetnam, det var ju perfekt! är du på något sätt involverad i försäljnin­garna? – ibland har vi avstämning­smöten och går igenom vad som är på gång för varje häst.

Får du någonting när dina hästar säljs?

– Jag får en provision, jag vet inte exakt hur mycket. Den räknas fram utifrån hur länge jag har haft hästen och hur mycket man tjänar på affären. Det blir en morot och lite plåster på såren. en försäljnin­g gynnar både mig och dem.

plåster på såren kan behövas ibland. ”vissa gånger när de sålts och transporte­n rullar iväg vill tårarna aldrig sluta rinna”, har Steffi sagt i en tidigare intervju.

– Drömmen är förstås att man ska kunna ha eget och göra alla de här valen själv. men jag är inte där än, det krävs så otroligt mycket mer. nu kan jag bygga upp mitt eget namn och varumärke medan jag jobbar här på grevlunda, med hjälp av Lisen och peder.

Steffis föräldrar HAR Alltid stöttat henne och redan när hon var liten flyttade de till en hästgård med döttrarna. mamman har varit hobbyrytta­re, men pappan har inte hållit på med hästar själv.

– Jag har varit hemma på familjegår­den och mina föräldrar har kunnat köpa fina unghästar, men inte haft ekonomi för att köpa färdiga tävlingshä­star på högre nivå. min tränare Anncatrin ”Ankan” Carlsson har alltid hjälpt mig hitta bra hästmateri­al.

–vi har fortfarand­e kontakt. Hon var en av de första jag ringde till efter världscups­egern.

HAR Hon någonsin tid för något annat i livet?

–nej, det är bara hästar hela tiden. Efter jobbet åker jag ofta till min sambo Carl-walter Fox ställe i sjöbo och hjälper honom med hans hästar. ibland har jag elever.

paret bor i en lägenhet på grevlunda, kanske en förutsättn­ing, med Steffis tidiga arbetsdaga­r.

–Men vi bor ganska nära ystad Saltsjöbad, det prisbelönt­a spat här, och om jag någon gång har tid åker jag dit. Då kan man koppla av, då finns det inget annat som kan komma emellan.

av peder och

får Hon Mycket träningshj­älp

Lisen?

–Det är ganska självständ­igt arbete. Det är där

för de anställt mig, för att de ska kunna fokusera på sitt. när peder rider samtidigt som jag kommer han förstås alltid med tips och trix.

är det något hon särskilt jobbar med i sin ridning?

– Det är egentligen fortfarand­e bara att utveckla mitt markarbete och min grundridni­ng. att rida mer bakifrån och fram för skänkeln och mindre för handen.

– när man ser Peder sitta och jobba sina hästar så inser man att man har ganska långt kvar.

Många menar dock att Steffi rider på samma sätt som peder och att hon kanske kan bli lika bra en dag. andra menar till och med att hon är den mest begåvade av de två och att det bara är en tidsfråga innan hon går om honom.

Ett exempel på Steffis förmåga är den klurige Cash In, som kunde hoppa hur högt som helst, men var het och viljestark. peder tävlade honom på högsta nivå, men lämnade över honom till Luca Maria

Moneta i italien, som är expert på svåra hästar. men sedan kom han hem och då fick Steffi ta över. Det var hon som äntligen hittade rätt väg för den knepiga hästen och han blev mycket mer harmonisk. Hon vann flera klasser, även internatio­nellt, med honom och han såldes till usa. Dock fungerade det inte där, så han kom tillbaka. men han gick sedan vidare och tävlades med goda resultat av 15-åriga junioren Tilda Eldh. nu är han tillbaka på grand Prix-nivå med Amanda Ericsson.

En SAK SOM både stephanie och peder har jobbat med tillsamman­s, är att bli snabbare.

–vi jobbar med det hemma. Peders mål var att vi skulle bli en sekund snabbare och han tog med mig på det tåget. Det är inte så att man blårider, vi gör aldrig några tokiga saker. men vi kan träna på en sväng eller på att ta bort galoppsprå­ng.

– Men den bästa träningen är ju på tävling. lisen sade, att hade jag inte gjort den svängen i världscupt­ävlingen i Zürich hade jag inte fått träna på att rida fort. kanske hade jag gjort den svängen och rivit, men då hade jag ändå fått träningen.

Steffi är ödmjuk när hon beskriver sin framgång.

–Många undrar varför just jag har fått det här jobbet och det är på grund av grundridni­ngen och mitt arbete med unghästarn­a. Det var det Lisen och peder fastnade för.

men det har heller inte undgått någon att både Lisen och peder tycker att det är otroligt kul att få ge en talangfull ryttare möjlighet att utvecklas och vara med i toppen.

–Målsättnin­gen har varit att ge mig en bra start och hjälp en bit på vägen mot mina drömmar. här kan jag lära mig jättemycke­t som ryttare och vad mer som krävs än att bara kunna rida. här utvecklas jag på alla plan.

–Jag har alltid haft som mina mål och drömmar att rida på den här nivån och etablera mig i landslaget.

under tiden på grevlunda har hon också sett vad som krävs för att vara i toppskikte­t.

– Jag har insett alltmer hur beroende jag är av att ha ett team omkring mig. jag ser ju hur mycket som krävs för att hålla ett helt team på toppen, med hästar och personal och lastbilar och allting. som det ser ut nu så stannar jag på grevlunda så länge jag känner att jag utvecklas – och så länge de också tycker att jag utvecklas.

bland Steffis hästar finns många talanger, men det finns en som sticker ut.

– Broken Heart kan bli lika bra som sparven.

 ??  ??
 ??  ?? Stephanie med pojkvännen Carl-walter Foxs Diageo, som hon rider och har på Grevlunda.
Stephanie med pojkvännen Carl-walter Foxs Diageo, som hon rider och har på Grevlunda.
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden