Urin och le­van­de höns som me­di­cin mot di­ger­dö­den

Knasiga Historier - - Innehåll -

Di­ger­dö­den dö­da­de upp till 200 mil­jo­ner män­ni­skor över Eu­ro­pa och spred skräck bland 1300-ta­lets kvin­nor och män. I ren de­spe­ra­tion in­tro­du­ce­ra­des ett an­tal växt­ba­se­ra­de be­hand­ling­ar som ta­gits fram för att hej­da sjuk­do­men.

Drab­ba­de fick of­ta lös­ning­ar med mal­da sma­rag­der el­ler bryg­der gjor­da av kros­sa­de skal av ny­lag­da få­gel­ägg mix­a­de med hac­ka­de ring­blom­mor, öl och si­rap. Det var fram­för allt si­rap som an­vän­des, men den var tvung­en att va­ra minst tio år gam­mal för att fun­ge­ra. And­ra ef­fek­ti­va bo­te­me­del an­sågs va­ra urin, två glas om da­gen skul­le avvär­ja sjuk­do­men.

Be­hand­ling av pest­böl­der­na var li­te svå­ra­re. Män­ni­skor trod­de att de kun­de dra ut pres­ten ge­nom att hål­la bröd mot böl­der­na el­ler ge­nom att spän­na fast en le­van­de hö­na mot svull­na­der­na. Lä­ka­re upp­täck­te se­na­re att det var gans­ka ef­fek­tivt att drä­ne­ra sårväts­kan och gö­ra grötom­slag i sjuk­do­mens ti­di­ga­re sta­di­er. Så­da­na grötom­slag be­stod av harts, röt­ter från ma­don­na­lil­jor och se­dan tor­kat ex­kre­ment från män­ni­skor, ar­se­nik el­ler tor­kad pad­da.

Ef­tersom man an­såg att di­ger­dö­den spreds ge­nom en typ av då­lig, il­la­luk­tan­de luft trod­de man att den bäst fö­re­byg­gan­de me­to­den va­ra att bä­ra runt på på­sar med sö­ta ör­ter och kryd­dor (el­ler bol­lar av par­fym som he­ter por­man­der) och brän­na dem i hem­met. Många män­ni­skor be­stäm­de sig dock för att fas­ta, be och gå med fla­gel­lan­ter­na för att be­ta­la för si­na syn­der. Den sista ut­vä­gen? Dö­da miss­tänk­ta häx­or el­ler gift­blan­da­re.

En pest­lä­ka­res uni­form från ti­digt 1600-tal.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.