Att le­va med ång­est

Käns­lor som fruk­tan och ång­est till­hör na­tu­rens grund­käns­lor och hjäl­per oss att över­le­va.

Kroppen 3 – Din anatomi från topp till tå! - - Innehäll -

Fö­re­ställ dig att du är en­sam hem­ma en natt. Plöts­ligt hör du en kraf­tig duns från ett an­nat rum. Hjär­tat bör­jar ome­del­bart bul­ta hår­da­re. Och for­ta­re. Musk­ler­na spänns och du an­das snab­ba­re och snab­ba­re. Al­la sin­nen är på hel­spänn och du är re­do att gå till at­tack el­ler fly från vad det nu var som or­sa­ka­de lju­det. Men snart vi­sar det sig att det ba­ra var en tung bok som föll ner från bok­hyl­lan. Än­då re­a­ge­ra­de din hjär­na och kropp som om du svä­va­de i livs­fa­ra. Så är det att le­va med ång­est. Käns­lan av att svä­va i livs­fa­ra kan kom­ma ut­an för­var­ning och ut­an att du kan gö­ra nå­got åt den.

Ång­est är en av vå­ra star­kas­te och mest grund­läg­gan­de käns­lor. Värl­den är en far­lig plats och rädsla för otäc­ka sa­ker skyd­dar oss från fa­ror och hål­ler oss vid liv. En­skil­da evo­lu­tio­nä­ra ång­estre­ak­tio­ner är med­föd­da, men vi kan även lä­ra oss att va­ra räd­da för spe­ci­fi­ka sa­ker. Som barn lär vi oss vad som gör vå­ra för­äld­rar räd­da och vi blir själ­va räd­da för sa­ker som vi har haft ne­ga­ti­va er­fa­ren­he­ter av. Som tur är kla­rar de fles­ta av oss av att ig­no­re­ra krop­pens ång­estre­ak­tio­ner när vi för­står att vi egent­li­gen in­te svä­var i fa­ra. De fles­ta kan nju­ta av ut­sik­ten från en bergs­topp ut­an att kon­stant oroa sig för att ram­la ner och kan släc­ka lam­pan på kväl­len ut­an att oroa sig för mons­ter un­der säng­en. Den som käm­par mot pa­ni­kång­est kan där­e­mot lig­ga i säng­en, för­la­mad av ång­est, ut­an att ve­ta vad som har ut­löst krop­pens skräckre­ak­tion.

Män­ni­skor med pa­ni­kång­est har en ex­trem skräckre­ak­tion som med­för bå­de fy­siskt och psy­kiskt obe­hag. Ång­est och rädsla kan de­las upp i tre ka­te­go­ri­er: ago­ra­fo­bi, so­ci­al fo­bi och spe­ci­fik fo­bi. Ago­ra­fo­bi be­skrivs of­ta som rädsla för öpp­na land­skap, men hand­lar egent­li­gen om ång­est för ett fler­tal si­tu­a­tio­ner som är svå­ra att und­fly el­ler där hjälp in­te finns till­gäng­lig om nå­got skul­le gå snett. So­ci­al fo­bi är in­ten­siv ång­est in­för so­ci­a­la si­tu­a­tio­ner el­ler si­tu­a­tio­ner där man för­vän­tas pre­ste­ra in­för and­ra. Spe­ci­fik fo­bi är ex­trem rädsla för kon­kre­ta si­tu­a­tio­ner, ak­ti­vi­te­ter el­ler ob­jekt.

Så­da­na for­mer av ir­ra­tio­nell ång­est kan va­ra myc­ket häm­man­de i var­da­gen. Per­so­ner med akro­fo­bi, el­ler höjd­skräck, kan få to­tal pa­nik av att ba­ra gå över en gång­bro. Allt möj­ligt kan ut­lö­sa en skräckre­ak­tion hos män­ni­skor med ång­est, och de­ras liv präglas of­ta av om­fat­tan­de stra­te­gi­er som går ut på att und­vi­ka allt som kan trig­ga ång­est.

Det är in­te klar­gjort vad som or­sa­kar ång­est, men en vik­tig fak­tor är ti­di­ga trau­ma­tis­ka upp­le­vel­ser. Man kan till ex­em­pel ut­veck­la cy­no­fo­bi (rädsla för hun­dar) ef­ter att ha bli­vit hund­bi­ten som barn. Obe­ro­en­de av hur ra­tio­nell ång­es­ten är, är de un­der­lig­gan­de pro­ces­ser­na blixt­snab­ba. Hjär­nan väd­rar en fruk­tad si­tu­a­tion, ak­ti­ve­rar kamp– flykt­re­ak­tio­nen och gör krop­pen re­do att age­ra.

”Ång­est är en av vå­ra star­kas­te och mest grund­läg­gan­de käns­lor.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.