Akut behov av klimatanpassningsplan för Kungälv
Det stora skredet på E6:an i Stenungsund chockade och påminde oss om vilka allvarliga konsekvenser skred kan medföra. Tack och lov miste ingen livet, men det blir stora svårigheter för trafikanter och transporter som dagligen går på E6 under lång tid framöver. Vad det kommer att kosta i tid och pengar att återställa är svårt att ens föreställa sig.
Vår kommun ligger i ett av 10 högriskområden för extremhändelser på grund av förändrat klimat, enligt Statens geotekniska Institut (SGI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Här hos oss är risken störst för skred och översvämningar. I Lökeberg skedde ett skred 2019. Skyfall förväntas inträffa allt oftare och bli mer extrema i och med att klimatet förändras.
Ännu vet vi inte säkert vad som orsakade skredet i Stenungsund. Men stora mängder vatten påverkar marken, kvickleran rör sig och risken för skred ökar (SGI, om Götaälvsområdet, KP 26/9).
I DN 27/9 läser vi ”Klimatförändringarna kan leda till att Sverige drabbas av sex gånger fler skred årligen, med kostnader på miljardbelopp varje år”. Det menar SGI – som i flera år pekat ut den nu skreddrabbade regionen som särskilt riskområde. ”Vi har varit medvetna om de här riskerna länge”, säger HannaSofie Pedersen på SGI.
Kommunen har ansvar för att analysera vilka risker som finns i kommunen och visa hur man tänker åtgärda riskerna. Sedan 2019 finns ingen sådan plan för Kungälv. Lyckligtvis har kommunen i år beslutat att upprätta en klimatanpassningsplan 2024! Vi noterar detta och föreslår snabb hantering så att arbetet kan starta omgående.
I IVL Svenska Miljöinstitutets och Svensk försäkrings rankning av klimatanpassning i Sveriges kommuner 2023 ligger Kungälv på plats 182 av 194. Många andra kommuner har klimatstrateger anställda med uppgift att samordna, utveckla och följa upp det kommunövergripande arbetet med miljömässig hållbarhet. En sådan tjänst saknas i Kungälv. Tillsätt en nu!