Kungälvs roddklubb får bygga nytt på Fästningsholmen
Kungälv. Kungälvs roddklubb tar äntligen ett stort årtag mot ett nybygge av klubbhuset på Fästningsholmen. Ett avtal med Kungälvs kommun är klart om ett 20-årigt arrende av fastigheten.
Själva byggnaden är sedan 70-talet och rätt nedgången, mycket på grund av de ständiga översvämningarna som har gäckat klubben ett par gånger per år. Efter senaste ovädret fylldes båthallen med vatten igen. Visst, det är en roddklubb, men att ha drive in-möjlighet från älven till båthallen är inte vad föreningen önskar.
Förre elitroddaren Lars-Olof Löfman är Kungälvs roddklubbs projektledare för ett nybygge av klubblokalen, föreningsmedlemmen Mirian Ehrenberger är arkitekt och lånar ut sina kunskaper till klubben.
– Det är en fantastisk tillgång att ha på klubben. Hon har gjort livet mycket lättare, konstaterar LarsOlof Löfman om sin klubbkamrat.
Behovet att få
till ett nytt klubbhus och framför allt få upp det en bit ovanför en översvämmad markyta har funnits där i årtionden.
– Ibland har det känts som en ökenvandring. En hel del har hängt på att Statens fastighetsverk är ägare, medan kommunen arrenderar fastigheten och de har inte haft samma syn på planärenden. Därför har vi inte kunnat få ett långsiktigt arrendeavtal, som har varit en absolut förutsättning för att kunna bygga. Det är ingen kritik, båda har varit välvilligt inställda och hjälpt oss, men det har varit svårt att koordinera, säger Lars-Olof Löfman.
Kungälvs roddklubbs krav
på en långsiktig lösning, med ett arrendeavtal på över tio år har varit en absolut nödvändighet för att kunna finansiera ett byggprojekt. Om en sådan stor investering ska göras, måste klubben veta att verksamheten kan vara kvar på samma plats under lång tid, men framför allt krävs mer än tio års arrende för att kunna söka bidrag till nybygget.
Det nya arrendeavtalet med kommunen sträcker sig över 20 år.
– Vi har varit tydliga med att ett långt avtal har varit en förutsättning för att finansiera bygget via bidrag. Det hade varit helt omöjligt annars. Och Roddklubben har funnits här ganska länge och vi räknar med att finnas kvar även efter 20 år, men vi tar en period i taget, menar Lars-Olof Löfman.
Han fortsätter:
– Vi kan söka pengar från Allmänna arvsfonden och vi har blivit lovade att få ett litet bidrag från kommunen. Vi undersöker även andra möjligheter med mindre bidrag från roddförbundet och Thordénstiftelsen i Uddevalla, de har varit väldigt hjälpsamma. Mirian har ritat och vi har gjort en kostnadsberäkning. Kalkylen landar på under 13 miljoner kronor, men inget är skrivet i sten. Finansieringsplanen ligger på 10-11 miljoner kronor, så vi har en liten bit kvar, förklarar Lars-Olof Löfman.
– Arrendet är första steget för att kunna fortsätta våra planer. Vi började jobba med projektet i september 2020. Vad är klubbens behov och budget? säger Mirian Ehrenberger, väl medveten om svårigheten i att sätta en budget utan att riktigt veta hur mycket bidrag som klubben få.
Det kommer att
krävas en del markåtgärder som pålning för att få upp byggnaden från dagens marknivå.
– Antagligen får vi påla marken så att vi får en stabil grund och att inte huset sjunker ner igen, för att vara skyddade från översvämningar i framtiden, säger Lars-Olof Löfman.
Ett modernt klubbhus öppnar för möjligheter och sidoverksamheter som kan bidra till att driva föreningen vidare. Här kan Kungälvs roddklubb vara flexibla med aktiviteter som sträcker sig utanför roddklubbens kärnverksamhet. Det kan till exempel vara att hyra ut lokalen till fester eller delar av utrymmet till andra föreningar.
– Om andra klubbar är intresserade av att låna eller hyra in sig är vi positiva till det. Vi är öppna för samarbete. Eller om större event (till exempel på fästningen) vill ha lokalen, så går den att använda för sådana sammanhang. På morgnarna har vi mammagrupper och seniorer här, vi skulle kunna fylla huset hela dagen. Visionen är att ha ett hus som är i gång hela tiden, inte bara på kvällar, att den inte är en lokal som står still, utan här är liv och rörelse jämt, säger LarsOlof Löfman.
– Det fantastisk vackert här och bra stämning i klubben. Det skulle vara bra om fler kunde njuta av det, tycker Mirian Ehrenberger.
Lars-Olof Löfman hoppas att ett bättre och stabilare hem för klubben kan göra nytta även sportsligt. Där är Kungälvs RK redan bra, men kan bli bättre.
– Det är vår förhoppning. Historiskt sett har vi lyckats bra. Det är skojigt att det är jämnt fördelat mellan tjejer och killar, fast det har nog gått lite bättre för tjejerna. Vi hoppas fortsätta på den vågen. Efter ett antal översvämningar är huset i ganska risigt skick. Vi måste fortsätta med den positiva trenden och behöver det nya huset, annars är risken att vi hamnar i en utförsbacke och till slut är det ingen roddklubb kvar. Jag tror att det här kan öppna upp för att ta ska kunna ta in fler medlemmar. Då får vi en större bredd, säger LarsOlof Löfman.
Han har fortsatt att vara aktiv och tävlar i äldre mastersklasser med Kungälvs RK och har kunnat vinna några tävlingar i sin åldersklass.
– Det intressanta med rodden är att idag kan du hålla på som väldigt ung och väldigt gammal. Det är en bra sport för att träna hela kroppen på ett mjukt och fint sätt. I rodd är det ovanligt med idrottsskador, menar Lars-Olof Löfman.
– En fantastisk sport att testa lite, tycker Mirian Ehrenberger, som själv inte varit aktiv roddare.
Bortsett från översvämningarna så kan Kungälvs roddklubb knappt ha en bättre plats för sitt klubbhus, sett till träningsmöjligheterna. Det är nära till både Nordre älv och Göta älv, vars väderförutsättningar kompletterar varandra. Beroende på vilket håll vinden kommer ifrån kan de anpassa träningarna till var det går att ro bäst, funkar inte Göta älv den dagen brukar det vara gynnsammare på Nordre älv – och tvärtom.
Kungälvs roddare har
också utmärkt sig på ett positivt sätt i grenen kustrodd, där Tyra Carlsson och Stina Bujalla rönt fina framgångar.
– Det är en ny form av rodd som är mer publikvänlig. Den tilltalar ungdomar mer. Det är spännande att idrotten klarar att utveckla sig, tycker Lars-Olof Löfman.
"Ibland har det känts som en ökenvandring.