Fakta: Anklagelserna mot Ola Bini

Ola Bini anklagas för intrång i det statliga telekombolaget CNT:s datasystem med syfte att destabilisera Ecuadors regering och utpressa landets dåvarande president Lenín Moreno.

Presidenten hävdar att den tidigare Kungälvsbon varit del av en spioncentral under ledning av Wikileaks grundare Julian Assange, som greps samma dag i London.

Åklagaren beskyller Ola Bini för att ha ”förstört integriteten av datasystem”, men fler detaljer än så om den påstådda hackningen presenteras inte. Istället hamnar fokus på Ola Binis kopplingar till vännen Julian Assange.

Försvaret hävdar att Ola Bini utsatts för en politisk komplott då regeringen behöver en syndabock för läckan ”INA papers” och en anledning att avsluta Assanges asyl på Ecuadors ambassad i London.

”INA papers” avslöjar att presidenten Lenín Moreno har ett skalföretag i skatteparadiset Belize och han misstänkts för korruption. När Wikileaks ger ett spridning åt ett inlägg om avslöjandena på Twitter riktas uppmärksamheten mot Ola Bini.

Hans advokater pekar på flertalet felaktigheter i samband med gripandet, häktningen och den fortsatta rättsprocessen.

FN:s särskilda sändebud för yttrandefrihet samt Amnesty International och andra människorättsorganisationer ifrågasätter åtalet. Via ett upprop får Ola Bini också stöd av många offentliga personer världen över. Bland dem Noam Chomsky, professor emeritus i lingvistik, USA, Pamela Andersson, skådespelare, USA, Adolfo Perez Esquivel, mottagare av Nobels fredspris 1980, Argentina, och Almudena Bernabéu, människorättsadvokat, Spanien.