Bodströms kritik mot UD – ville inte ta i en het potatis
Kungälv: Ola Bini hade kunnat vara fri från anklagelser i Ecuador – om Utrikesdepartementet agerat mer kraftfullt. Det tror Thomas Bodström, hans juridiska ombud i Sverige. Advokaten lyfter nu fram nycklarna för ett slutgiltigt frikännande.
Den 11 april var det fem år sedan programmeraren Ola Bini greps på flygplatsen i Ecuadors huvudstad Quito. Thomas Bodström är starkt kritisk till de juridiska turerna som följt.
– Det är en parodi på rättssäkerhet. Under lång tid fick vi inte ens reda på vad misstankarna var, sen har hela processen kollapsat. Det är så många olika besked kors och tvärs och det är omöjligt att försvara sig, säger han.
När ärendet har tagits upp i den domstol som motsvarar hovrätten i Sverige har nyheterna handlat om tekniskt strul och problem med tolk.
Ola Bini dömdes nyligen till ett års fängelse i Ecuador. Straffet omvandlades kort därefter till villkorlig dom med samhällstjänst. En dom som han Ola Bini sagt att han kommer att överklaga.
När Thomas Bodstöm får frågan om Ola Bini fått en rättvis prövning framhåller han två yttre faktorer – massmedias strålkastarljus och det politiska spelet i Ecuador.
Att Ola Bini oväntat blev frikänd i den första domstolen i början på förra året tror han beror på medias punktmarkering av fallet.
– Jag tror absolut att det har att göra med bevakningen som varit både i Sverige och på andra håll i världen.
Hade han suttit i fängelse i dag annars?
– Ja, absolut.
Hur kan massmedia ha så stor betydelse?
– Även Ecuador vill ha ett internationellt anseende som inte är allt för skadat, därför tror jag att bevakningen påverkar mycket.
Varför är han i så fall fortsatt anklagad?
– Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det finns olika politiska intressen, och att det ligger politik i det råder ingen tvekan om. Det har varit politiker på mycket hög regeringsnivå som uttalat sig att han är skyldig.
I en intervju i höstas riktade Ola Bini sitt missnöje mot Utrikesdepartementet. Även hans föräldrar upplever att hjälpen från UD lyser med sin frånvaro. Thomas Bodström stämmer in i kritiken.
–Jag ska inte säga att de inte gjort någonting men de skulle kunde definitivt ha kunnat engagera sig mer.
Vad hade UD kunnat göra?
– Det går att kalla upp ambassadörer, kalla upp andra på diplomatiskt nivå och man kan framföra protester mot regeringen och så vidare. Man hade kunnat agera mycket, mycket mer.
Kopplingen till Julian Assange gjorde UD passivt, enligt Thomas Bodström.
– De tyckte att det var besvärligt och ville inte befatta sig med det. Framför allt var det väldigt trögt i början när det var en het potatis.
Påståendet att Ola Bini skulle ha ingått i en spioncentral under ledning av Wikileaks grundare Julian Assange har dock enbart kommit från politiskt håll. Åtalet har handlat om intrång i Ecuadors statliga telekombolag (se faktaruta nedan). Med tiden har UD:s engagemang ökat något, menar Thomas Bodström.
– Det finns en bevakning från ambassaden men för mig är det miniminivå, säger han.
Hade läget varit ett annat om UD varit snabbare på bollen?
– Jag ser att de kunnat ha en annan påverkan. Kanske hade det inte gått så långt som till ett överklagande.
Hade Ola Bini därmed kunnat bli slutgiltigt frikänd redan förra året?
– Det kunde han absolut. Jag ska inte säga att det hade varit så, för det vet jag inte, men chanserna hade i alla fall varit betydligt större.
UD avböjer en intervju för att svara på kritiken, men departementets presstjänst skriver i ett mejl att UD har kontakt med föräldrarna och att Ola Bini fått konsulärt stöd sedan 2019.
”Det betyder att Sveriges ambassad i Bogotá står i kontakt med Ola Bini och aktivt följer hans ärende”, skriver presstjänsten.
Vidare påpekar man att personal från ambassaden träffat honom vid flera tillfällen både under och efter tiden han satt frihetsberövad, samt närvarat vid olika förhandlingar i Quito.
”Såväl ambassaden i Bogotá som UD i Stockholm har haft flera möten med företrädare för Ecuador för att diskutera ärendet.”