Så undviker du att bli sjuk av sommarmaten under rötmånaden Fakta: Vad orsakar matförgiftning?

Rötmånaden håller sig inte efter almanackan. Det är värme och fukt som avgör om maten – och du – riskerar att bli dålig. I värsta fall handlar det om matförgiftning. Här är guiden för hur livsmedel ska hanteras säkert.

När det är varmt och fuktigt trivs mikroorganismerna mögel och bakterier som allra bäst och att de frodas under rötmånaden känner vi konsumenter till. Begreppet härrör från Bondepraktikan och med det menas en månadslång period som inleds i slutet av juli och under vilken många livsmedel har sämre hållbarhet än annars.

Så enligt Bondepraktikan är det rötmånad nu, men egentligen är det vädret, värmen och fukten, som avgör om det är rötmånad för maten eller inte. En rötmånad slår till när hettan gör det och en sommar kan innehålla flera rötmånader och bli till en hel ”rötsommar”. Ett exempel på det är den varma sommaren 2018 med flera rötmånader där det var som hetast i landet.

Det finns flera hundra slags bakterier som förstör maten, och av dessa ett tjugotal arter som man kan bli sjuk av. Bakteriernas enda mål i livet är att föröka sig och ju bättre förhållanden desto snabbare går det för dem.

Det kan gå på ett par timmar. Bakterierna kan i vissa fall leda till kortvarig, men intensiv, matförgiftning, fast också ge andra magsjukor som kan ta flera dagar att återhämta sig från.

Med 25 grader utomhus kan det lätt bli 30 grader inomhus och det gynnar tillväxt av mögel och bakterier. Om det är gynnsamma förhållanden går den fortare, beroende på vilka bakterier det är. En del växer som snabbast, på bara några timmar, vid 37 grader och det är sådana bakterier vi blir magsjuka av. Dessa bakterier kan även föröka sig hyfsat snabbt i intervallet 20-30 grader, som är vanliga sommartemperaturer.

Värmen är den mest avgörande faktorn för förökningen; mikroorganismerna i maten kan växa även om det är torrt i luften. Det ska finnas vatten också, men den kan lika väl komma från maten som från luften.

Men du kan förstås också bli magsjuk av någon bakterie som fanns i livsmedlet redan från början, som salmonella, ehec och campylobacter.

Livsmedelsverket har många tips om hur vi ska tänka i värmen, hemma eller på resande fot i ännu hetare klimat. Här ovan listar vi några av dem.

Livsmedelsburen smitta kan delas upp i två olika grupper, infektion och förgiftning.

Infektion: Maten innehåller

• mikroorganismer eller parasiter som från mag- och tarmkanalen tränger in i tarmväggen och orsakar inflammation (till exempel salmonella, en te ro h e morra g i sk e-coli – ehec, shigella, campylobacter, yersinia cryptosporidier och calicivirus).

Förgiftning: Maten blir förorenad

• av framför allt bakterier som vid sin tillväxt bildar bakteriegifter (toxiner) till exempel staphylococcus aureus, clostridium perfringens och bacillus cereus. Clostridium botulinum är också en toxinbildande bakterie men orsakar helt andra symtom än de övriga. Vissa förorenande mikroorganismer kan också via sina egna enzymer omvandla till exempel proteiner i livsmedlet till toxiska produkter.