GRÅ HIMMEL OVER BERLIN
BERLIN. I många år har Bundesliga haft de bästa publiksiffrorna i Europa. Runt om i landet spelas matcher inför fullsatta läktare varje helg. Men inte i Berlin. Huvudstadens invånare är inte intresserade av sitt lag. TYSKARNA VALLFÄRDAR TILL SIN BUNDESL
HA! HO! HE! Hertha BSC!” Det är inget fel på ljudnivån från Ostkurve inne på Olympiastadion. Från läktaren bakom ena målet har de blåvita supportrarna utsikt över arenans karaktäristiska stentrappa. Högst upp i trappan brann den olympiska elden under OS i Nazityskland 1936.
Herthas klacksektion är som vanligt fullsatt. På övriga sektioner inne på den enorma arenan är det däremot betydligt glesare. En cupmatch mot Köln i oktober lockar cirka 30 000 Berlinare till Westend. Det lämnar 45 000 gråa plaststolar tomma.
Det överlägset största laget i Tysklands överlägset största stad har svårt att locka publik till sin arena. Faktum är att de har svårt att göra sig hörda över huvud taget i staden där technomusiken dunkar nonstop och där det finns fler hamburgarrestauranger än människor. Det är inte så att Berlinarna inte bryr sig om fotboll, de bryr sig bara inte om Hertha.
En kulutrell metropol
Hertha Berliner Sport-club, i folkmun Hertha BSC eller bara Hertha, är den äldsta fotbollsklubben i Berlin. Den bildades 1892 på en ångbåt som åkte genom staden på floden Spree. Båten hette Hertha, ett tyskt för- namn för flickor som betyder ”från jorden”, och klubben fick samma namn. De spelade inledningsvis sina hemmamatcher i Prenzlauer Berg, nordost om Alexanderplatz, för att sedan flytta västerut och hålla till vid stadens nordliga knytpunkt Gesundbrunnen där de spelade på Plumpe-stadion.
När andra världskriget tog slut i Europa ockuperades landet av de fyra segrande nationerna. Halva Berlin blev en västtysk enklav, en västerländsk ö mitt inne på Sovjetiskt territorium. För att uppmuntra västtys-
DET FLYTTAR FÖR MÅNGA TILL BERLIN FRÅN ANDRA STÄDER OCH DE HAR REDAN ANDRA FAVORITLAG
kar att flytta till Berlin undslapp de boende i Västberlin den obligatoriska värnplikten. Staden höll på att utvecklas till en kulturell metropol dit de unga och lärda flyttade för att slippa industrierna i resten av landet och i stället leva ett fritt liv.
Splittrades av muren
Friheten i Västberlin lockade många av invånarna i öst och hundratusentals människor tog sig över gränsen för att antingen bosätta sig där eller ta sig till andra delar av västra Europa. Allt som behövdes för att ta sig in i Västberlin var till en början ett giltigt pass. Kommunistpartiet i öst insåg problemen med massflykten och var tvunget att ta till drastiska åtgärder.
Den 12 augusti 1961, under den pågående internationella filmfestivalen i Västberlin, började saker hända innanför gränserna i öst. Sovjetiska soldater åkte runt med byggmaterial och spärrade av vägar i Östberlin. Utstationerade amerikanska soldater anade att något olustigt var på gång men hade fått order av president John F. Kennedy att inte ingripa. Det Sovjet gjorde var att täppa till kryphålet mellan öst och väst och söndagen den 13 augusti 1961 vaknade berlinarna upp till en helt delad stad. Cirka två miljoner människor i Västberlin hade spärrats in, ingen från öst skulle kunna ta sig in Västtyskland. Den strikta avspärrningen avskärmade Gesundbrunnen från Prenzlauer Berg, Hertha BSC: s hemkvarter. Familjer, älskare och fotbollssupportrar till stadens enda stora fotbollslag splittrades. Och de förblev splittrade i 28 år.
”För många distraktioner”
Det har nu gått längre tid sedan murens fall än vad den faktiskt stod uppe, men stenväggen märks fortfarande av. Flera Herthasupportrar tror att den påverkat deras lag väldigt negativt, trots att Hertha är en västklubb. En av dessa är Henry Cieslarczyk.
Henry växte upp i östberlin och var 16 år när muren föll. Han flyttade till Västberlin och började gå på Herthas matcher. Han har en teori om varför inte fler i staden delar hans intresse för klubben.
– Det flyttar för många till Berlin från andra städer och de har redan andra favoritlag och då börjar deras barn hålla på samma lag som föräldrarna. De andra intresserar sig inte för fotboll, det finns för många distraktioner i Berlin och det är en viss typ av människor som bor här.
Han syftar tillbaka på tiden då Västberlinare var skonade från den obligatoriska värnplikten. De som flyttade till Berlin lockades av fest och kultur, inte den traditionella fotbollssupportern, och Henry menar att det till viss del lever kvar. Även om det i dag snarare är de östra delarna av staden som förknippas med vilt klubbande har festligheterna satt sin prägel på stadens invånare. De som flyttar in av den anledningen dras snarare till ett annat lag: FC Union Berlin.
– Union är ”media darlings”, allt de gör målas upp som något helt fantastiskt. Fler väljer att gå på deras matcher i stället, säger Henry. Hertha hade säsongen 2017/18 ett publiksnitt i ligan på 45 319. Det gör dem till ett av de största publiklagen i Europa. I Tyskland var det däremot åtta lag som hade bättre publik snitt än Hertha i fjol. Lagen över dem i publikligan fyller dessutom sina arenor till bredden, och då ska man tänka på att det bor nästan lika många människor i Berlin som det sammanlagt gör i Dortmund, Stuttgart, Mönchengladbach, Gelsenkirchen, Frankfurt och Köln – vars lag hade högre publiksnitt.
”Spelar oattraktiv fotboll”
Berlins brokiga historia är antagligen en av anledningarna till det svala intresset för Hertha BSC. Klubben har jobbat mycket i motvind under stora delar av sin existens, något som gjort att resultaten uteblivit. Framgång föder framgång och framgång lockar publik.
En annan anledning till de många tomma stolarna på Olympiastadion beror nog på själva arenan. Det går både pendeltåg och tunnelbana ut dit, med en resväg på cirka 40 minuter från centrala Berlin. Arenan är också menad att vara multifunktionell och de blå löparbanorna, där Usain Bolt slog världsrekord, försämrar upplevelsen för fotbollspubliken. Dessutom påverkar arenans tak upplevelsen negativ. Det lilla glappet mellan taket och läktaren skapar vindtunnlar inne på arenan. En kall decemberkväll kan det bli olidligt kallt där inne.
– Jag förstår alla som inte går. Laget spelar oattraktivt och arenan är inte gjord för att spela fotboll på, det är en friidrottsarena.
Florian Rode är en 30 år gammal tv-spelsutvecklare från Berlin. Han är medlem i den exklusiva supporterklubben Hertha Schluempfe, Hertha-smurfarna. Supporterklubben är ett familjeinitiativ och han går på Olympiastadion med sin pappa och svåger, någonting han har gjort sedan han var tre år. – Vi kan inte fortsätta spela som vi gör med Pál Dárdai. Visst, på hemmaplan vinner vi ofta men det är för tråkigt att titta på. Bara massa passningar, ingenting händer. Vi som alltid går på matcherna bryr oss bara om tre poäng, men så här lockar man inte ny publik till arenan.
Planerar en ny arena
Olympiastadion är historisk mark och Hertha har spelat där i över 50 år. Många av Herthas supportrar har starka band till arenan men grämer sig över publiksiffrorna.Trots att de med marginal är Berlins största fotbollsklubb är de för små för sitt eget hem, någonting som Florian är medveten om och gärna ser ändring på. Diskussioner har länge pågått om att försöka hitta ett nytt hem till Hertha, men det går trögt.
– Vi vill bygga en ny arena men staden Berlin menar att det inte finns någon plats att göra det på. Grejen är den att vi inte äger
JAG FÖRSTÅR ALLA SOM INTE GÅR. LAGET SPELAR OATTRAKTIVT OCH ARENAN ÄR INTE GJORD FÖR ATT SPELA FOTBOLL PÅ
Olympiastadion, vi är bara hyresgäster och eftersom vi är den största hyresgästen skulle staden förlora mycket på att tappa oss.
Det har nämligen ett bra tag funnits planer på att flytta från Westend, till och med flytta från Berlin. Det diskuteras ifall Hertha ska bygga en egen arena i Brandenburg, en stad en mil från Berlins stadsgräns. En flytt till en ny stad delar supportrarna.
– Jag skulle inte ha någonting emot att flytta till Brandenburg, säger Florian. Vi behöver en mindre arena gjord för fotboll. På Olympiastadion är avstånden för långa, dessutom är det omöjligt att gå och köpa en öl eller en korv i halvtid, då missar man tio minuter av andra halvlek.
Kommer gapa tom i år igen
Florians pappa, Peter, är inte alls lika övertygad om en flytt.
– Brandenburg är ju inte Berlin! Det är Brandenburg! Vi heter ju Berliner Sports-Club!
Peter har gått på Olympiastadion sedan 60-talet och ser inte alls samma problematik med arenan.
Den är inte optimal, men den är deras hem. Oavsett om den är fullsatt eller inte. För utsåld kommer Olympiastadion inte bli mer än tre gånger den här säsongen.
Hemmapremiären mot Nürnberg, den 25 augusti, och de två stormatcherna mot Bayern München och Borussia Dortmund.
Framåt våren kommer nog de flesta Berlinarna som vanligt tappa intresset för Herthas matcher efter ännu en förväntad mellansässong.