Ligabibeln

GRÅ HIMMEL OVER BERLIN

BERLIN. I många år har Bundesliga haft de bästa publiksiff­rorna i Europa. Runt om i landet spelas matcher inför fullsatta läktare varje helg. Men inte i Berlin. Huvudstade­ns invånare är inte intressera­de av sitt lag. TYSKARNA VALLFÄRDAR TILL SIN BUNDESL

- Text: Love Lindqvist

HA! HO! HE! Hertha BSC!” Det är inget fel på ljudnivån från Ostkurve inne på Olympiasta­dion. Från läktaren bakom ena målet har de blåvita supportrar­na utsikt över arenans karaktäris­tiska stentrappa. Högst upp i trappan brann den olympiska elden under OS i Nazityskla­nd 1936.

Herthas klacksekti­on är som vanligt fullsatt. På övriga sektioner inne på den enorma arenan är det däremot betydligt glesare. En cupmatch mot Köln i oktober lockar cirka 30 000 Berlinare till Westend. Det lämnar 45 000 gråa plaststola­r tomma.

Det överlägset största laget i Tysklands överlägset största stad har svårt att locka publik till sin arena. Faktum är att de har svårt att göra sig hörda över huvud taget i staden där technomusi­ken dunkar nonstop och där det finns fler hamburgarr­estaurange­r än människor. Det är inte så att Berlinarna inte bryr sig om fotboll, de bryr sig bara inte om Hertha.

En kulutrell metropol

Hertha Berliner Sport-club, i folkmun Hertha BSC eller bara Hertha, är den äldsta fotbollskl­ubben i Berlin. Den bildades 1892 på en ångbåt som åkte genom staden på floden Spree. Båten hette Hertha, ett tyskt för- namn för flickor som betyder ”från jorden”, och klubben fick samma namn. De spelade inlednings­vis sina hemmamatch­er i Prenzlauer Berg, nordost om Alexanderp­latz, för att sedan flytta västerut och hålla till vid stadens nordliga knytpunkt Gesundbrun­nen där de spelade på Plumpe-stadion.

När andra världskrig­et tog slut i Europa ockuperade­s landet av de fyra segrande nationerna. Halva Berlin blev en västtysk enklav, en västerländ­sk ö mitt inne på Sovjetiskt territoriu­m. För att uppmuntra västtys-

DET FLYTTAR FÖR MÅNGA TILL BERLIN FRÅN ANDRA STÄDER OCH DE HAR REDAN ANDRA FAVORITLAG

kar att flytta till Berlin undslapp de boende i Västberlin den obligatori­ska värnplikte­n. Staden höll på att utvecklas till en kulturell metropol dit de unga och lärda flyttade för att slippa industrier­na i resten av landet och i stället leva ett fritt liv.

Splittrade­s av muren

Friheten i Västberlin lockade många av invånarna i öst och hundratuse­ntals människor tog sig över gränsen för att antingen bosätta sig där eller ta sig till andra delar av västra Europa. Allt som behövdes för att ta sig in i Västberlin var till en början ett giltigt pass. Kommunistp­artiet i öst insåg problemen med massflykte­n och var tvunget att ta till drastiska åtgärder.

Den 12 augusti 1961, under den pågående internatio­nella filmfestiv­alen i Västberlin, började saker hända innanför gränserna i öst. Sovjetiska soldater åkte runt med byggmateri­al och spärrade av vägar i Östberlin. Utstatione­rade amerikansk­a soldater anade att något olustigt var på gång men hade fått order av president John F. Kennedy att inte ingripa. Det Sovjet gjorde var att täppa till kryphålet mellan öst och väst och söndagen den 13 augusti 1961 vaknade berlinarna upp till en helt delad stad. Cirka två miljoner människor i Västberlin hade spärrats in, ingen från öst skulle kunna ta sig in Västtyskla­nd. Den strikta avspärrnin­gen avskärmade Gesundbrun­nen från Prenzlauer Berg, Hertha BSC: s hemkvarter. Familjer, älskare och fotbollssu­pportrar till stadens enda stora fotbollsla­g splittrade­s. Och de förblev splittrade i 28 år.

”För många distraktio­ner”

Det har nu gått längre tid sedan murens fall än vad den faktiskt stod uppe, men stenväggen märks fortfarand­e av. Flera Herthasupp­ortrar tror att den påverkat deras lag väldigt negativt, trots att Hertha är en västklubb. En av dessa är Henry Cieslarczy­k.

Henry växte upp i östberlin och var 16 år när muren föll. Han flyttade till Västberlin och började gå på Herthas matcher. Han har en teori om varför inte fler i staden delar hans intresse för klubben.

– Det flyttar för många till Berlin från andra städer och de har redan andra favoritlag och då börjar deras barn hålla på samma lag som föräldrarn­a. De andra intressera­r sig inte för fotboll, det finns för många distraktio­ner i Berlin och det är en viss typ av människor som bor här.

Han syftar tillbaka på tiden då Västberlin­are var skonade från den obligatori­ska värnplikte­n. De som flyttade till Berlin lockades av fest och kultur, inte den traditione­lla fotbollssu­pportern, och Henry menar att det till viss del lever kvar. Även om det i dag snarare är de östra delarna av staden som förknippas med vilt klubbande har festlighet­erna satt sin prägel på stadens invånare. De som flyttar in av den anledninge­n dras snarare till ett annat lag: FC Union Berlin.

– Union är ”media darlings”, allt de gör målas upp som något helt fantastisk­t. Fler väljer att gå på deras matcher i stället, säger Henry. Hertha hade säsongen 2017/18 ett publiksnit­t i ligan på 45 319. Det gör dem till ett av de största publiklage­n i Europa. I Tyskland var det däremot åtta lag som hade bättre publik snitt än Hertha i fjol. Lagen över dem i publikliga­n fyller dessutom sina arenor till bredden, och då ska man tänka på att det bor nästan lika många människor i Berlin som det sammanlagt gör i Dortmund, Stuttgart, Mönchengla­dbach, Gelsenkirc­hen, Frankfurt och Köln – vars lag hade högre publiksnit­t.

”Spelar oattraktiv fotboll”

Berlins brokiga historia är antagligen en av anledninga­rna till det svala intresset för Hertha BSC. Klubben har jobbat mycket i motvind under stora delar av sin existens, något som gjort att resultaten uteblivit. Framgång föder framgång och framgång lockar publik.

En annan anledning till de många tomma stolarna på Olympiasta­dion beror nog på själva arenan. Det går både pendeltåg och tunnelbana ut dit, med en resväg på cirka 40 minuter från centrala Berlin. Arenan är också menad att vara multifunkt­ionell och de blå löparbanor­na, där Usain Bolt slog världsreko­rd, försämrar upplevelse­n för fotbollspu­bliken. Dessutom påverkar arenans tak upplevelse­n negativ. Det lilla glappet mellan taket och läktaren skapar vindtunnla­r inne på arenan. En kall decemberkv­äll kan det bli olidligt kallt där inne.

– Jag förstår alla som inte går. Laget spelar oattraktiv­t och arenan är inte gjord för att spela fotboll på, det är en friidrotts­arena.

Florian Rode är en 30 år gammal tv-spelsutvec­klare från Berlin. Han är medlem i den exklusiva supporterk­lubben Hertha Schluempfe, Hertha-smurfarna. Supporterk­lubben är ett familjeini­tiativ och han går på Olympiasta­dion med sin pappa och svåger, någonting han har gjort sedan han var tre år. – Vi kan inte fortsätta spela som vi gör med Pál Dárdai. Visst, på hemmaplan vinner vi ofta men det är för tråkigt att titta på. Bara massa passningar, ingenting händer. Vi som alltid går på matcherna bryr oss bara om tre poäng, men så här lockar man inte ny publik till arenan.

Planerar en ny arena

Olympiasta­dion är historisk mark och Hertha har spelat där i över 50 år. Många av Herthas supportrar har starka band till arenan men grämer sig över publiksiff­rorna.Trots att de med marginal är Berlins största fotbollskl­ubb är de för små för sitt eget hem, någonting som Florian är medveten om och gärna ser ändring på. Diskussion­er har länge pågått om att försöka hitta ett nytt hem till Hertha, men det går trögt.

– Vi vill bygga en ny arena men staden Berlin menar att det inte finns någon plats att göra det på. Grejen är den att vi inte äger

JAG FÖRSTÅR ALLA SOM INTE GÅR. LAGET SPELAR OATTRAKTIV­T OCH ARENAN ÄR INTE GJORD FÖR ATT SPELA FOTBOLL PÅ

Olympiasta­dion, vi är bara hyresgäste­r och eftersom vi är den största hyresgäste­n skulle staden förlora mycket på att tappa oss.

Det har nämligen ett bra tag funnits planer på att flytta från Westend, till och med flytta från Berlin. Det diskuteras ifall Hertha ska bygga en egen arena i Brandenbur­g, en stad en mil från Berlins stadsgräns. En flytt till en ny stad delar supportrar­na.

– Jag skulle inte ha någonting emot att flytta till Brandenbur­g, säger Florian. Vi behöver en mindre arena gjord för fotboll. På Olympiasta­dion är avstånden för långa, dessutom är det omöjligt att gå och köpa en öl eller en korv i halvtid, då missar man tio minuter av andra halvlek.

Kommer gapa tom i år igen

Florians pappa, Peter, är inte alls lika övertygad om en flytt.

– Brandenbur­g är ju inte Berlin! Det är Brandenbur­g! Vi heter ju Berliner Sports-Club!

Peter har gått på Olympiasta­dion sedan 60-talet och ser inte alls samma problemati­k med arenan.

Den är inte optimal, men den är deras hem. Oavsett om den är fullsatt eller inte. För utsåld kommer Olympiasta­dion inte bli mer än tre gånger den här säsongen.

Hemmapremi­ären mot Nürnberg, den 25 augusti, och de två stormatche­rna mot Bayern München och Borussia Dortmund.

Framåt våren kommer nog de flesta Berlinarna som vanligt tappa intresset för Herthas matcher efter ännu en förväntad mellansäss­ong.

 ?? Foto: IBL ??
Foto: IBL
 ??  ??
 ?? Foto: IBL ?? Den östra kurvan – ”Ostkurve” – av Olympiasta­dion är oftast fullsatt. Det är där som Hertha Berlins supportrar håller till. Resten av arenan är dock långt ifrån utsåld under större delen av säsongen.
Foto: IBL Den östra kurvan – ”Ostkurve” – av Olympiasta­dion är oftast fullsatt. Det är där som Hertha Berlins supportrar håller till. Resten av arenan är dock långt ifrån utsåld under större delen av säsongen.
 ??  ??
 ??  ?? Fullständi­gt klubbnamn: Hertha Berliner Sport-Club e. V. Grundades: 25 juli, 1892. Smeknamn: Die Alte Dame (Den gamla damen). Hemmaarena: Olympiasta­dion (kapacitet: 74 500). Meriter: Ligacupmäs­tare 2000 och 2001. Tyska mästare 1930 och 1931.
Fullständi­gt klubbnamn: Hertha Berliner Sport-Club e. V. Grundades: 25 juli, 1892. Smeknamn: Die Alte Dame (Den gamla damen). Hemmaarena: Olympiasta­dion (kapacitet: 74 500). Meriter: Ligacupmäs­tare 2000 och 2001. Tyska mästare 1930 och 1931.
 ??  ?? Hertha Berlins tränare Pál Dárdais sätt att spela går inte helt hem hos supportrar­na. ”Visst, på hemmaplan vinner vi ofta men det är för tråkigt att titta på”, är Herthasupp­ortern Florian Rodes omdöme.
Hertha Berlins tränare Pál Dárdais sätt att spela går inte helt hem hos supportrar­na. ”Visst, på hemmaplan vinner vi ofta men det är för tråkigt att titta på”, är Herthasupp­ortern Florian Rodes omdöme.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden