5 De­cem­ber – Jak­ten på jul­stäm­ning

Magisk Jul - - Innehåll -

Det här med jul­stäm­ning är så märk­ligt. Du vän­tar och vän­tar, för­be­re­der dig för jul och plöts­ligt är den ba­ra där. Det är ma­giskt. Det är, du vet, käns­lan av att kom­ma hem. Hem till jul! An­ting­en hem­ma hos mor och far, el­ler hem­ma i dig själv. Den var­ma, tryg­ga käns­lan av mor­mors kök och ny­ba­ka­de pep­par­ka­kor. Käns­lan som väc­ker en sak­nad, men ock­så fi­na min­nen om det som va­rit och dröm­men om det som ska kom­ma. Det är fak­tiskt in­te ma­gi, det är nå­got med luk­ten. Pyt­tesmå svä­van­de mo­le­ky­ler som le­tar sig in i hjär­nan. Vägen till gam­la min­nen. Det ring­er i sto­ra kloc­kor som väc­ker min­nen du trod­de sov en evig sömn. Kanske skic­kar du en tan­ke till nå­gon som va­rit el­ler en tid som flytt?

Det är var­ken åsy­nen av ett julpyn­tat hus el­ler lju­det av Jul, jul, strå­lan­de jul som för­sät­ter oss i rätt stäm­ning. Det är luk­ten av gran­barr, eld i spi­sen och ju­lens många ma­gis­ka kryd­dor som på­ver­kar oss mest. Dof­ter­na väc­ker min­nen från ti­di­ga­re ju­lar och skic­kar in små mo­le­ky­ler till kon­troll­rum­met i hjär­nan där de tryc­ker på små lyc­ko­knap­par. Då blir du li­te gla­da­re och or­kar li­te mer. Ja, du kan till och med kän­na dig li­te för­äls­kad. Fle­ra av kryd­dor­na vi an­vän­der vid jul har ex­tra många så­da­na mo­le­ky­ler som hit­tar vägen till kon­troll­rum­met. Vi har dem i ka­kor­na, på julpyn­tet, i glög­gen och i ma­ten. Vi­king­ar­na ha­de dem till och med i ölen. I de­ras jul­mjöd var det in­te ba­ra al­ko­ho­len som sörj­de för den rät­ta stäm­ning­en, de kryd­da­de mjö­det med bland an­nat hum­le, nej­li­ka och ing­e­fä­ra. Nu ska vi tit­ta när­ma­re på de vik­ti­gas­te jul­kryd­dor­na.

Ka­nel

På ita­li­ens­ka he­ter ka­nel ca­nel­la, som be­ty­der li­tet rör, och det är just ett li­tet rör det ser ut som. När du kän­ner dof­ten av ka­nel loc­kar det fram min­nen som mor­mors kalv­dans, mam­mas ka­nel­bul­lar och ris­gryns­gröt. De fles­ta för­knip­par dof­ten av ka­nel mest med jul. De ak­ti­va mo­le­ky­ler­na i ka­nel he­ter ka­ne­lal­de­hyd. Om du får i dig myc­ket av det har det en lug­nan­de ef­fekt och om du får i dig li­te ver­kar det sti­mu­le­ran­de. Med­let lik­nar do­pa­min, en sig­nal­sub­stans vi re­dan har i hjär­nan och som ger oss ett lyc­ko­rus. Där­för gör ka­nel dig glad och ger en ma­gisk lyc­ko­käns­la. Vi har an­vänt ka­nel som afro­di­si­a­kum i år­hund­ra­den, en ver­kan som finns do­ku­men­te­rad i se­na­re forsk­ning. All­ra bäst är äk­ta cey­lon­ka­nel.

Krydd­nej­li­ka

Krydd­nej­li­ka, bloms­ter­knop­par­na som ser ut som små spi­kar, är som ett helt me­di­cin­skåp. De små spi­kar­na har an­vänts som bak­te­ri­e­dö­da­re och smärt­stil­lan­de in­om folk­me­di­ci­nen i tu­sen­tals år, men det är in­te där­för vi an­vän­der nej­li­ka un­der ju­len. Du kän­ner sä­kert till julpyn­tet med en apel­sin med rött band och krydd­nej­li­kor? Det här är egent­li­gen in­te en svensk sed, ut­an en engelsk tra­di­tion som här­stam­mar från Eli­sa­bet I:s tid. Re­dan på 1500-ta­let viss­te de att nej­li­ka var nyt­tigt om man vil­le bli kvitt lop­por och mal, dess­utom gav det en god, ren doft i hu­set. Du kan till ex­em­pel ha någ­ra krydd­nej­li­kor i damm­su­gar­på­sen el­ler skur­hin­ken, så slår du fle­ra flu­gor i en smäll. Nej­li­ka in­ne­hål­ler en mo­le­kyl som he­ter eu­ge­nol, ett äm­ne som ser till att lyc­ko­med­let do­pa­min va­rar li­te läng­re i hjär­nan. Där­för blir du gla­da­re, mer av­slapp­nad och lug­na­re när du kän­ner den­na lukt som vi så starkt för­knip­par med jul.

Mus­kot­nöt

Mus­kot­nöt är frökär­nan i blom­mor­na på mus­kotträ­det, som kom­mer från Mo­luc­ker­na, pre­cis som nej­li­kan. Hil­de­gard von Bing­en, en av me­del­ti­dens förs­ta mys­ti­ker, skrev myc­ket om mus­ko­tens me­di­cins­ka ver­kan. I en av si­na me­di­cins­ka böc­ker re­kom­men­de­rar hon att man ska ba­ka små­ka­kor av mus­kot, ka­nel, nej­li­ka, mjöl och vat­ten. Mus­kot ska en­ligt upp­gift öpp­na upp hjär­tat, ge bätt­re be­sluts­för­må­ga samt däm­pa bit­ter­het och agg. Du har kanske ock­så hört att det hjäl­per mot ischi­as? Du kan pro­va att tej­pa fast en halv nöt där du har ont och gå med det i två da­gar. Om du har pro­blem med gikt ska du en­ligt tra­di­tion gni­da on­da musk­ler och le­der med mald mus­kot två gång­er om da­gen. Och om du går med en mus­kot­nöt i al­la fic­kor blir du ald­rig sjuk. Men var för­sik­tig, för mus­kot­nö­ten kan va­ra far­lig. Den mest ak­ti­va mo­le­ky­len i mus­kot­nöt­ter är my­ris­ti­cin. Det ökar ock­så do­pa­min­ni­vån i hjär­nan, men höga do­ser av my­ris­ti­cin är gif­tigt och kan ge hal­lu­ci­na­tio­ner och ång­est­an­fall.

Ing­e­fä­ra

Plan­tan med de mest häl­so­bring­an­de röt­ter­na vi kän­ner till har dyr­kats i fle­ra tu­sen år och ing­e­fä­ra var en av de förs­ta ex­o­tis­ka kryd­dor­na som tog sig till Eu­ro­pa. Här blev ing­e­fä­ran känd un­der vi­kin­ga­ti­den och vi­king­ar­na smak­sat­te sin mjöd med den. Kanske fick de först ing­e­fä­ra mot sjö­sju­ka och upp­täck­te se­dan att ro­ten var bå­de in­flam­ma­tions­däm­pan­de och smärt­stil­lan­de?

Vi vet att det finns över 200 äm­nen som har me­di­cinsk ef­fekt i ing­e­fä­ra. Det här är små mo­le­ky­ler som hit­tar fram över­allt i krop­pen. De tar sig fram ge­nom tar­mar­na och ut i blod­cel­ler­na, där de pas­sar på att re­na blo­det. And­ra hit­tar fram till nerv­cel­ler­na och stop­par smär­tim­pul­ser som är på väg till hjär­nan. Och som de and­ra ma­gis­ka jul­kryd­dor­na ger även ing­e­fä­ra ökad do­pa­min­ni­vå i hjär­nan.

Kar­de­mum­ma

Kar­de­mum­ma­frö­na är släkt med ing­e­fä­ra och näs­tan li­ka häl­so­bring­an­de. I In­di­en har kar­de­mum­ma an­vänts som bant­nings­me­del i minst 3 000 år. Det var kanske Alexander den sto­re som tog med sig kar­de­mum­man till Eu­ro­pa. De tor­ka­de grö­na frökaps­lar­na har små mo­le­ky­ler som le­tar sig fram till gall­blå­san. Där hjäl­per de krop­pen att pro­du­ce­ra mer gal­la och gal­la är vad som bry­ter ned fett i krop­pen. På si­na re­sor till Kon­stan­ti­no­pel lär­de vi­king­ar­na sig att kar­de­mum­ma får fart på livs­gläd­jen och vi­ri­li­te­ten. Det var in­te ba­ra nå­got de in­bil­la­de sig, för i kar­de­mum­ma finns det and­ra verk­sam­ma mo­le­ky­ler som sti­mu­le­rar do­pa­min­ni­vån i hjär­nan och ger ökad sex­lust. Idag vet vi dess­utom att kar­de­mum­ma sän­ker ko­les­te­ro­let och är vat­ten­dri­van­de, men det bäs­ta av allt är det gam­la kä­ringrå­det: om du be­hö­ver char­ma nå­gon ska du tug­ga på ett par kar­de­mum­ma­frön, för då blir du helt oe­mot­stånd­lig.

Rö­kel­se med ka­nel ska gö­ra dig klar­synt och mer and­lig.

AGI OTM MUSK HÄXO R KÖKS FÖR

av ing­e­fä­ra: Så här gör du din egen me­di­cin ing­e­färs­rot Skär upp 15–20 tun­na ski­vor Lägg det här och pres­sa saf­ten ur en ci­tron. vat­ten och låt i en glas­flas­ka med 1 li­ter nat­ten. Da­gen flas­kan stå i kyl­skåpet över ef­ter kan du nju­ta av din ing­e­färs­dryck. av själv­til­lit, Snart kom­mer du att stud­sa Dufår­myc­ket­mer­kar­de­mum­ma­smak om­dukö­per­helafrökaps­la­roch­mal kar­de­mum­ma­frö­na­själ­vi­en­mor­tel. ener­gi och vil­je­styr­ka. Ing­e­färs­dric­kan är dess­utom bra mot giktsmär­tor, låg äm­nes­om­sätt­ning och and­ra au­to­im­mu­na sjuk­do­mar, men då mås­te du dess­utom ri­va i ett par teske­dar färsk ing­e­fä­ra.Viss­te du att?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.