Julgranen

Visste du att?

Det var förbjudet att ha julträd i Ryssland från 1917 till 1992, men folk löste det genom att kalla julgranen för ”nyårsträd”.

Trädet som symbol för liv har gamla anor och finns i många kulturer. Vi har Yggdrasil, världsträdet i den fornnordiska mytologin, och druidernas heliga ek från den keltiska mytologin. Det evigt gröna trädet som aldrig dör symboliserar liv när allt annat i naturen sover sin vintersömn.

Det hela började med att vi ville ta in gröna växter i huset, oavsett om det var enar, gran eller tall. De vintergröna växterna skyddar mot de döda och andra onda makter, samtidigt som de är ett löfte om att solen kommer tillbaka. Om det här är något vikingarna hämtade från romarnas saturnaliefester vet vi inte, men även de pyntade templen med järnek och andra vintergröna plantor. Vikingarna trodde att det bodde vättar bland grenarna och tog in träden så att de små inte skulle frysa under vintern.

Det var vanligt att skära av de nedersta grenarna av två små granar. Grenarna lade man framför dörren och granarna som bara var gröna i toppen satte man på varsin sida av dörren. Det skulle skydda mot häxor, troll och andra övernaturliga väsen. Eftersom trädet ursprungligen var en hednisk sed var det många kyrkor som inte ville ha julträd, och i vissa länder var det förbjudet ända fram till 1640. Att gå runt julgranen kunde jämföras med att dansa runt en guldkalv.

Julgranen som vi känner den idag har sitt ursprung i Tyskland på 1500–1600-talet, men började dyka upp i svenska adelshem under 1700-talet. Efter ett par år hade flera hört talas om seden och tog efter, men i början var det bara rikt folk som hade gran. Sedan 1800-talet har vi satt ljus i trädet och pynt i toppen, men annars har pyntet varierat från julkakor och äpplen till korgar med gotter. Det hängdes också några små presenter i trädet, men allt eftersom välståndet spred sig blev gåvorna större och hamnade under trädet istället.

Det har inte alltid varit en stjärna i toppen av julgranen. Trädet har varit toppat med både änglar, tomtar och storkar, vilket vi kan läsa om i gamla julberättelser. Det var först när kyrkan godtog trädet som en del av den kristna traditionen som vi började pynta trädet med religiösa symboler.