Böcker kan ge mycket barn namnsi nspiration

Innan Peter Pan växte upp till en fiktiv pojke med tvivelaktig moral och Horace Engdahl-lik grisighet var han i JM Barrie’s saga en liten bebis som ramlade ur sin vagn. Det var i London-parken Kensington garden detta hände, och när parken stängde på natten tog fåglarna hand om honom.

När jag häromdagen tog en sväng runt Drottningholm sparken och såg de små fågelfyllda öar som ligger i dammarna där kom jag att tänka på den sagan igen. Jag älskade den när jag var barn och när jag själv fick barn var jag rätt sugen på att döpa en av dem till Wendy.

Det blev inte Wendy, utan i stället blev det hennes pappas kärlek till Tolkien som fick inspirera namnvalet.

Att böcker inspirerar namnval är nog inte så ovanligt. Närjag förra helgen varpå namngivnings ceremoniför världens finaste systerdotters å berättade många om sådana referenser. Även systerdotterns namn har inspirerats av en karaktär i en bok som hennes mamma (och moster) älskade som barn.

Medelåldern för de 4 779 personer som heter Ronja är 15 år, och det är nog rimligt att tänka sig att deras föräldrar läst och älskat Astrid Lindgrens bok. Sannolikt är det samma för de 1 703 personer, med medelålder på 13 år, som har Alfons som tilltalsnamn.

Och Alice, det vanligaste namnet på nyfödda flickor 2017, är kanske i alla fall delvis underlands-kopplat?

Men till syvende och sist får ändå olika personer olika associationer till ens namn. När mina barn bläddrade i förra veckans tidning och såg min kollega Jonas Månssons namn under hans krönika enades de om att han hade ett makalöst fint namn: ”Månens son. Det är ett namn för en prins”.