”Närlundaområdet måste inte ha samma vägförening som Träkvista.”
Svar till Gösta Olsson (MälaröDirekt förra
veckan): Gösta Olsson vet tydligen inte hur vägföreningar fungerar. I kommunen har vi kanske ett hundratal lokala vägföreningar. Vare sig vi har bil eller inte betalar alla tomt- och fastighetsägare till den lokala vägföreningen.
Snöröjning, sandning, grusning, dikning, lagning av hål m m måste skötas. Avgiften för detta är ungefär densamma som i Närlunda eller Stenhamra, 2 000-3 000 kronor per år. Vi köper snökäppar, sätter upp dem, tar ner dem och förvarar dem. Det skulle bli dyrare om vi inte gjorde en del själva.
Oavsett om vi har bil eller inte måste ju fastigheten ha en framkomlig väg och alla måste bidra till underhållet. Detta är självklart. Det borde vara självklart, även om man bor i ett mer tätbebyggt område.
Nu vill Gösta Olsson med flera, att avgiften för tätortsbornas vägar ska betalas av alla kommuninvånare. Vi i ytterområdena ska givetvis betala vårt eget vägunderhåll och dessutom via skatten betala för tätortsbornas lokala vägar, för det är fullt lagligt.
Jag med flera menar att var och en bör betala för ”sin väg” eller att kommunen övertar samtliga vägar. Olsson framhåller att detta är egoistiskt. Det anser inte jag.
Tilläggas kan att alla som flyttar till Ekerö informeras om vad som gäller. Det är knappast avgiftens storlek som ställer till besvär. Problemet är snarare att Närlunda och Stockby vägföreningar blivit för stora. Dela dem och dela dem igen, så att de blir hanterliga.
Närlundaområdet måste inte ha samma vägförening som Träkvista eller Skärvik. Det finns smidigare sätt att lösa problem på än att kommunen tar över så fort man får problem.
Dela dem och dela dem igen, så att de blir hanterliga.