På jakt efter smittan I ett hus på Karolinskas område i Solna finns det största diagnostiska labbet i Sverige för att testa aktiv coronasmitta.
40 000 prover i veckan – följ med in till Sveriges största covid-19-labb
På Karolinska institutet i Solna ligger Sveriges största labb för testning av aktiv coronasmitta. Vi tog en titt bakom kulisserna för att se hur den enorma apparaten egentligen fungerar.
STOCKHOLM
Det är en kylig onsdagsnatt i början av april. Ett ensamt plan landar på ett öde Arlanda. Planet har precis gjort en tur och retur-flygning till Kina, och i lastutrymmet finns flera ton analysmaterial och robotar.
Lasten körs till Karolinska institutet. Där ska den användas för att få den svenska kapaciteten att testa människor för covid-19-smitta att bli mycket större.
Det har nu gått några månader sedan den där aprilnatten. I Biomedicum, ett hus på Karolinskas område i Solna, finns det största diagnostiska labbet i Sverige för att testa aktiv coronasmitta.
Igång sedan mars
En av de huvudansvariga för testningen är Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi på KTH. Sedan mars månad har Mathias och hans forskargrupp lagt den egna forskningen på hyllan för att fokusera på coronaviruset.
– Vi insåg tidigt att vi måste ha möjlighet att testa brett. Men när vi satte igång, då hade vi som universitet inte rätt att göra den storskaliga forskningen och testningen. Vi behövde tillåtelse, ett bemyndigande, från regeringen. Det kom sedan i mitten av maj, säger han.
Växt explosionsartat Testningen, som drivs under KI:s flagg av forskare från KTH, började i ett enda labb på Biomedicum men har nu vuxit till att sträcka sig över tre våningar och engagera 100 personer. På åttonde våningen råder febril aktivitet. Där sitter kitpackarna, de som sätter ihop paketen som går ut till personer som ska testas.
När testerna sedan kommer tillbaka hamnar de i provmottagningen. Där sitter en handfull personer. De är iförda skyddskläder för de hanterar tusentals prover varje dag, många med aktiv smitta.
Proverna packas upp och läggs in i en ugn. De värms upp till 56 grader i ungefär en halvtimme för att ta död på viruset och skydda personalen från smitta. Därefter analyseras proverna, resultaten laddas upp till en databas där de utvärderas och rapporteras ut.
Labbet har kapacitet att testa 70 000 prover i veckan. Innan semestermånaden juli testades ungefär 40 000 personer varje vecka.
Varför inte testa 70000 i veckan?
– Vi har inte tillräckligt med prover. Det är ju någon som måste ta proverna. Men det är en bra fråga, jag tycker vi borde köra på full kapacitet. Vi var lite tröga i starten också, men å andra sidan har det bara gått några månader sedan vi fick bemyndigandet, säger Mathias Uhlén.
Symptomfri smitta Samtidigt som testningen pågår forskas det om viruset. Enligt en artikel i Nature uppvisar 40 procent av de som bär smittan inte några symptom, berättar Mathias Uhlén.
Och många av de som smittas i Sverige idag blir det av personer som är symptomfria, menar Mathias Uhlén. Därför är smittspårning viktigt och han hoppas att Folkhälsomyndigheten tycker likadant.
– Om vi någonsin ska tillbaka till ett normalläge måste vi identifiera de som har viruset men inte uppvisar symptom. Men att testa alla i landet är svårt och dyrt, så vi måste hitta ett sätt att göra det på ett hållbart sätt. Vi tror på smittspårning utifrån de som är konstaterat sjuka, säger Mathias Uhlén och fortsätter:
– Vi hoppas hitta en lösning på det här i mitten av hösten, och då kunna testa i princip hela Stockholm.
Vi insåg tidigt att vi måste ha möjlighet att testa brett.