Fuskhonung hotar
Den industriella fuskhonungen har varit en utmaning för de svenska biodlarna. Ett nytt EU-direktiv ska göra det lättare för kunderkun att se honungens ursprung, men biodlaren Kjell är inte lika hoppfull. Svårt att konkurrera med utländsk honung
Pollineringsvärdet är långt större än värdet av honungen.
Hälften av all honung som konsumeras i Sverige är importerad – runt cirka 3 000 ton per år, enligt Sveriges biodlingsföretagare.
Samtidigt är honung ett av livsmedlen det fuskas mest med. En stor del av det som importeras misstänks vara utblandat med rissirap, cellulosa och torkad nektar från speciella maskiner. Det blir till industriella produkter som aldrig varit i närheten av något bi.
Kina är den största producenten.
– Det slår jättestort mot oss företagare. Priserna dumpas, säger Kjell som med sin fru Mari-Ann driver Lovö honung på heltid sedan 2009.
Skördar i sommar
Han har bjudit på kaffe och pepparkakor inne i huset i Skälby innan han slängt på sig sin nya overall.
Dagens kontroll av de fem bisamhällena på egna tomten ska göras. Vid denna tiden på året undersöker Kjell yngelsättningen, att bina har mat och så rensar han bottnarna.
– Skördar gör vi sedan från midsommar fram till slutet av juli. Tapp och leverans har vi löpande under hela året.
Lovö honung grundades av Gunnar Dahl i Bromma 1994, som hade bin ute på Färingsö, men varumärket och kundkretsen togs i samförstånd över av Kjell 2001.
– Då blev allt mer profes
sionellt och vi började leverera till butiker och slöt bland annat avtal med Ica och Coop.
Lovö honung har bikupor på Lovön, Kärsön, Drottningholm, Rimbo, Vallentuna, Bålsta, Görvälns slott, Viksjö golfbana, Drottningholms golfbana och på gården i Vrigstad i Sävsjö i Småland. Man ställer även ut bikupor på hotell- och konferensanläggningen Skytteholm på Ekerö.
– Vi försöker ha åtta–tio samhällen vid varje bigård. Vi har ett par hundra bisamhällen totalt, säger Kjell.
Nästan hälften är falsk
Hela 46 procent av importhonungen till EU har visat sig vara falsk.
– Mellan 2020 och 2022 ökade importen av fuskhonung till EU med 35 procent, säger Kjell som också sitter i biodlingsföretagarnas styrelse.
Importen har ansetts nödvändig, men den har lett till att de större svenska biodlarna fått problem och sitter med stora lager honung man inte kan sälja.
Risk för mindre pollinering
Svenska uppköpare i livsmedelskedjorna väljer bort de inhemska biodlarna till förmån för den billigare importerade honungen. Färre biodlare i Sverige leder samtidigt till mindre pollinering, vilket på sikt kan skada svenska miljön och matförsörjningen allvarligt.
– Pollineringsvärdet är långt större än värdet av honungen, säger Kjell.
– Det är lätt att se effekten. Priset ligger långt under produktionskostnaden för äkta honung.
Fram tills nu har det inte funnits något sätt för kunder att fullt ut se ursprunget av den importerade honungen, men ett nytt honungsdirektiv inom EU ska göra det lättare. Det ska framgå i procentuell skala på burken vilka länder honungen kommer från.
– Tidigare har det kunnat vara 99 procent honung från Kina och 1 procent från EU i en burk utan att detta framgått. Nu ska det framgå på burken hur stor andel som producerats i ett visst land.
Tveksam kring EU-direktivet
USA har sedan tidigare infört en importbegränsning av kinesisk honung och kinesiska producenter har även styrt om sin export till transitländer som Indien och Vietnam, som blivit stora honungsproducenter.
– Priserna för oss biodlare i Sverige på honungen har minskat med 25 procent på två år, säger Kjell.
Kan EU-direktivet få fler svenska biodlare att hålla i och fortsätta?
– Jag tror många blivit mer medvetna och köper mer svenskt. Men det blir svårt att stoppa fuskhonungen. Rent krasst är den ett gigantiskt problem, och den kommer fortsätta säljas.