Fors­kar­na: Så ser fram­ti­dens ar­ti­fi­ci­el­la in­tel­li­gens ut

Hur myc­ket kom­mer vårt sam­häl­le att ha för­änd­rats om 20 år när själv­kö­ran­de bi­lar är en del av vår var­dag? Och kan en ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens hål­las mo­ra­liskt an­sva­rig för si­na hand­ling­ar? Det är frå­gor som AI-fors­kar­na Fredrik He­intz och Dor­na Beh­da­di ti

Metro Sweden (Malmö) - - SIDAN 1 - ANNA ÅSLUND anna.as­lund@metro.se

När du hör or­den ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens, el­ler AI, kanske du fö­re­stäl­ler dig ett sam­häl­le 50 år fram­åt i ti­den där tän­kan­de ro­bo­tar le­ver si­da vid si­da med män­ni­skan. Men faktum är att AI i stor ut­sträck­ning re­dan finns i vår var­dag i form av sök­mo­to­rer, au­to­ma­tisk över­sätt­ning av språk och röst­styr­ning i te­le­fo­ner.

– Vi an­vän­der AI var­je dag och har gjort det gans­ka länge. Men ut­ma­ning­en med tek­nik är att den för­svin­ner. Om du lyc­kas gö­ra tek­nik ut­an att nå­gon fat­tar att det är tek­nik så har du lyc­kats. Tra­di­tio­nellt sett hand­la­de AI om au­to­ma­ti­se­ring för att er­sät­ta mus­kel­kraft, nu hand­lar det mer om att er­sät­ta tan­ke­kraft, sä­ger Fredrik He­intz, do­cent i da­ta­lo­gi vid Lin­kö­pings uni­ver­si­tet samt ord­fö­ran­de i Svens­ka AI-säll­ska­pet.

Fredrik He­intz fors­kar kring AI och au­to­no­ma sy­stem, som till ex­em­pel själv­kö­ran­de bi­lar. Men kan ma­ski­ner bli bätt­re än oss män­ni­skor på allt? En­ligt Fredrik He­intz är det egent­li­gen in­te det som är den sto­ra frå­gan och det be­hö­ver in­te hel­ler va­ra an­ting­en el­ler. I stäl­let för att se AI som ett hot me­nar han att det sna­ra­re kan hjäl­pa oss att fat­ta bätt­re be­slut som män­ni­skor.

– Ett ex­em­pel på det är schack där vi män­ni­skor in­te har nå­gon chans mot AI läng­re. Om du kom­bi­ne­rar män­ni­ska och ma­skin är de bätt­re till­sam­mans än var för sig.

Även om vi kom­mer i kon­takt med ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens dag­li­gen kom­mer ny tek­nik och sät­tet vi ser på den att för­änd­ras de kom­man­de åren, me­nar Fredrik He­intz. Att im­ple­men­te­ra AI i sko­lan skul­le möj­ligt­vis va­ra ett sätt att få ett mer in­di­vi­du­a­li­se­rat in­lär­nings­stöd. En vik­tig del i lä­ra­rens roll är att ob­ser­ve­ra ele­ver­na, se vad de är bra på, vad de be­hö­ver öva på och vil­ka upp­gif­ter som kan hjäl­pa dem att ut­veck­las. Det är en tidskrä­van­de upp­gift där AI ha­de kun­nat spe­la en vik­tig roll i ob­ser­va­tio­ner av ele­ver.

– 20 år fram­åt i ti­den kom­mer vi se en stor för­änd­ring. Vi kom­mer att ha själv­kö­ran­de bi­lar, helt klart. Au­to­no­ma trans­port­sy­stem kom­mer att på­ver­ka hur vi de­sig­nar stä­der och var vi bor och job­bar. Var­för gå till ett kon­tor när du kan ha ett kon­tor i bi­len och sit­ta och job­ba där? sä­ger Fredrik He­intz.

Be­hö­ver vi va­ra oro­li­ga för att en ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens kan ta över jor­den och or­sa­ka en ka­ta­strof?

– Nej, jag skul­le in­te va­ra oro­lig för det. Sam­ti­digt ska man va­ra med­ve­ten om att all tek­nik kan an­vän­das för bra och då­li­ga syf­ten. Det som jag tyc­ker är in­tres­sant är att kun­na an­vän­da AI mer per­son­ligt så att det är till nyt­ta för var och en, i stäl­let för att mak­ten är hos de sto­ra fö­re­ta­gen. Till ex­em­pel ge­nom en AIas­si­stent som hjäl­per mig att fat­ta bätt­re be­slut och som mär­ker när jag blir ma­ni­pu­le­rad av and­ra ak­tö­rer sä­ger Fredrik He­intz.

I och med att ar­ti­fi­ci­el­la in­tel­li­gen­ser blir ka­pab­la till allt mer väcks många in­tres­san­ta di­lem­man. Dor­na Beh­da­di är do­cent i prak­tisk fi­lo­so­fi vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet och hen har tit­tat när­ma­re på

»Män­ni­ska och ma­skin är bätt­re till­sam­mans än var för sig.«

Fredrik He­intz, do­cent i da­ta­lo­gi vid Lin­kö­pings uni­ver­si­tet samt ord­fö­ran­de i Svens­ka AI-säll­ska­pet. Fors­kar kring AI och au­to­no­ma sy­stem, ex­em­pel­vis själv­kö­ran­de bi­lar.

frå­gan om hur vi män­ni­skor ska han­te­ra en AI som bör­jar hand­la på ett sätt som vi in­te tyc­ker är lämp­ligt. Det mest själv­kla­ra me­nar hen ha­de va­rit att gö­ra det vi gör när lap­to­pen in­te fun­ge­rar – vi stäng­er av, re­pa­re­rar, pro­gram­me­rar om el­ler skro­tar.

– Men om en AI skul­le be­te sig till­räck­ligt mänsk­ligt kanske vi bör han­te­ra dess fel­steg som vi han­te­rar dem när and­ra män­ni­skor be­ter sig på ett sätt som vi in­te tyc­ker är okej. En AI som kan ut­tryc­ka käns­lor och även ver­kar kun­na re­so­ne­ra mo­ra­liskt bör väl ock­så be­mö­tas med be­röm och klan­der? Och om en AI ver­kar ha med­ve­tan­de, då kan vi väl in­te be­hand­la den som ett liv­löst ob­jekt och ba­ra skro­ta den, sä­ger Dor­na Beh­da­di.

Det mest spän­nan­de

»Många djur har en hög­re in­tel­li­gens än da­gens AI.«

Dor­na Beh­da­di, dok­to­rand i prak­tisk fi­lo­so­fi vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet. Fors­kar om ifall and­ra va­rel­ser än män­ni­skor kan va­ra mo­ra­lis­ka agen­ter, ex­em­pel­vis om en ro­bot kan va­ra mo­ra­liskt an­sva­rig för si­na hand­ling­ar.

med AI me­nar hen är frå­gan om det finns nå­got som är unikt för oss män­ni­skor, som till ex­em­pel in­tel­li­gens och med­ve­tan­de. Just nu för fors­ka­re dis­kus­sio­ner kring ifall det skul­le va­ra möj­ligt att im­ple­men­te­ra mo­ral i ma­ski­ner.

– Jag tror att ut­veck­ling­en av allt mer in­tel­li­gen­ta och au­to­no­ma AI ut­ma­nar den rätt så ut­bred­da upp­fatt­ning­en om att det finns nå­gon el­ler någ­ra egen­ska­per hos vår art som är helt uni­ka för oss. Det är ock­så in­tres­sant att se att oer­hört många and­ra djur har en långt hög­re ge­ne­rell in­tel­li­gens än da­gens AI, men att vi män­ni­skor än­då ten­de­rar att vil­ja speg­la oss i de se­na­re.

Ny­fik­na barn be­skå­dar en ro­bo­tarms­pro­to­typ. »Tra­di­tio­nellt sett hand­la­de AI om au­to­ma­ti­se­ring för att er­sät­ta mus­kel­kraft, nu hand­lar det mer om att er­sät­ta tan­ke­kraft«, sä­ger Fredrik He­intz, do­cent i da­ta­lo­gi vid Lin­kö­pings uni­ver­si­tet.

FO­TO: AFLO/SPLASH NEWS/IBL

Tek­ni­ken är re­dan här. Många an­vän­der ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens i sin var­dag.

FO­TO: ARTERRA/UIG/GETTY

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.