Som ord­nings­vakt mås­te jag va­ra bätt­re än vad du är

Yr­ke. Som ord­nings­vakt har jag rätt att in­skrän­ka di­na grund­läg­gan­de rät­tig­he­ter, skri­ver »Ord­nings­vak­ten«.

Metro Sweden (Malmö) - - Insändare - ORD­NINGS­VAK­TEN

→ Jag job­bar som ord­nings­vakt, det be­ty­der att jag har viss lag­lig rätt att in­skrän­ka på and­ra män­ni­skors grund­läg­gan­de rät­tig­he­ter.

Jag kom­mer ihåg käns­lan jag kän­de när jag un­der ut­bild­ning­en in­såg an­sva­ret och all­va­ret i det­ta.

Det är in­te all­tid lätt att va­ra ord­nings­vakt, folk

Skri­ben­ten »Ord­nings­vak­ten« be­rät­tar om sitt yr­ke.

väg­rar att lyss­na, ifrå­ga­sät­ter, grans­kar och ha­tar, men så mås­te det ock­så få va­ra – för det är jag som sit­ter på våldsmo­no­po­let.

Med sto­ra rät­tig­he­ter kom­mer ock­så sto­ra skyl­dig­he­ter. Jag ska så klart all­tid ha lagstöd för mi­na in­gri­pan­den men för­u­tom det så mås­te jag ock­så se till be­hov och pro­por­tio­na­li­tet. Den åt­gärd jag gör ska allt­så all­tid mat­cha pro­ble­met och be­ho­vet av att lö­sa det.

Det här är ett krä­van­de ar­be­te. Tro mig när jag sä­ger att folk kan va­ra fruk­tans­värt ir­ri­te­ran­de, hot­ful­la, våld­sam­ma och så vi­da­re men det är jag själv som har valt det här yr­ket just för att jag an­ser att jag kla­rar av att ar­be­ta un­der de för­hål­lan­de­na.

Jag med min rätt att in­skrän­ka på di­na grund­läg­gan­de rät­tig­he­ter, jag med våldsmo­no­po­let – jag mås­te va­ra li­te »bätt­re« och tå­la li­te mer än dig.

Så är det ba­ra.

»Det är jag som sit­ter på våldsmo­no­po­let.«

FO­TO: JO­HAN NILS­SON/TT

Att va­ra ord­nings­vakt är ett krä­van­de ar­be­te, skri­ver »Ord­nings­vak­ten«.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.