Mam­ma om LSS-för­sla­get: Så dumt så det finns in­te

Metro Sweden (Stockholm) - - Nyheter Inrikes - JOHANNES CLERIS/TT

As­si­stans. Sex­å­ri­ge Ja­kob Fran­zén be­hö­ver as­si­stans dyg­net runt. Om LSS-ut­re­da­rens för­slag blir verk­lig­het ris­ke­rar många fa­mil­jer med lik­nan­de be­hov att ham­na i kläm, be­fa­rar hans för­äld­rar.

→ – Det är verk­li­gen att dra un­dan mat­tan för män­ni­skor som har sto­ra be­hov, sä­ger mam­man An­ni­ka Holm.

Ja­kob sit­ter i as­si­sten­ten Alex­an­der Björn­fots famn på en säng och får hjälp med sin and­ning. Han in­ha­le­rar oli­ka me­di­ci­ner som vid­gar luft­vä­gar­na in­nan en host­ma­skin hjäl­per ho­nom att an­das in och ut. Där­ef­ter lyf­ter as­si­sten­ten över Ja­kob på en stor pi­la­tes­boll, där han rul­las fram och till­ba­ka på rygg och på mage för att få upp slem ur luft­vä­gar­na.

– Gör vi in­te det så finns en risk att det åker ner i lung­or­na och att han får lung­in­flam­ma­tion, sä­ger An­ni­ka Holm.

Pro­ces­sen upp­re­pas var tred­je tim­me. Minst varan­nan om han är sjuk.

Ja­kob bor med sin mam­ma An­ni­ka, pap­pa Jo­han och ti­o­å­ri­ge sto­re­bror Douglas i en vil­la ut­an­för Eskilstu­na. Hans fa­milj be­skri­ver ho­nom som glad, so­ci­al, bu­sig och ny­fi­ken.

Själv kan han in­te sva­ra på TT:s frå­gor. Ja­kob har svår­ar­tad epi­lep­si och fler­funk­tions­ned­sätt­ning. Han kan in­te pra­ta, in­te gå, in­te sit­ta själv, och har en as­si­stent hos sig dyg­net runt. I bland två.

Ja­kob får mat via en sond, och när han so­ver om nät­ter­na har en as­si­stent koll på hans puls och sy­resätt­ning.

– Han be­hö­ver hjälp med pre­cis allt, men han för­står mer än man tror, sä­ger Jo­han.

Re­ge­ring­ens ut­re­da­re fö­re­slår att lan­dets 290 kom­mu­ner tar över an­sva­ret från sta­ten för per­son­lig as­si­stans för barn un­der 16 år. Fa­mil­jen Fran­zén-Holm vet in­te hur det skul­le på­ver­ka de­ras var­dag men är kri­tis­ka mot utred­ning­en av and­ra skäl, som ris­ken för bris­tan­de lik­vär­dig­het.

– Det blir 290 oli­ka tolk­ning­ar, sä­ger Jo­han.

Prin­ci­pen är vik­tig för dem. Det hand­lar om al­la med barn som be­hö­ver as­si­stans, och i för­läng­ning­en om he­la sam­häl­let.

– Det ska in­te va­ra be­ro­en­de av var man bor, sä­ger Jo­han.

Ja­kob ross­lar till och blir röd i an­sik­tet. Di­rekt är as­si­sten­ten Alex­an­der fram­me med en slang i hans mun och su­ger ut slem som hind­rar den sex­å­ri­ge poj­ken från att an­das.

An­ni­ka och Jo­han un­der­stry­ker att en mins­kad as­si­stans in­te främst går ut över bar­nen som be­hö­ver den för att le­va, ut­an över and­ra barn i fa­mil­jer­na när för­äld­rar­na mås­te ta ett stör­re an­svar för bar­net med störst be­hov.

– Ska jag åka på hoc­key med Douglas el­ler lå­ta Ja­kob an­das? frå­gar Jo­han re­to­riskt.

– Det här är fak­tiskt en frå­ga för al­la. I slutän­dan tror jag att det kom­mer att bli dy­ra­re för sam­häl­let om det här för­sla­get går ige­nom. Män­ni­skor kom­mer att må säm­re och för­äld­rar kom­mer att få stör­re psy­kisk ohäl­sa, sä­ger An­ni­ka.

»Ska jag åka på hoc­key med Douglas el­ler lå­ta Ja­kob an­das?« Ja­kobs pap­pa Jo­han Fran­zén me­nar att det är främst de and­ra bar­nen i fa­mil­jen som för­lo­rar på bris­tan­de as­si­stans.

FO­TO: PONTUS LUNDAHL/TT

An­ni­ka Holm och Jo­han Fran­zén med so­nen Ja­kob, som mås­te ha as­si­stent dyg­net runt för att över­le­va.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.