Jo­se­fin Dahl­berg, 29:

»De tyck­te att jag var trå­kig som in­te drack«

Metro Sweden (Stockholm) - - Reportage Nykterism -

Jag har ald­rig haft en spe­ci­ellt po­si­tiv re­la­tion till al­ko­hol, men i och med att man »ska« dric­ka, spe­ci­ellt som ung tjej, fort­sat­te jag att dric­ka trots att jag ba­ra måd­de då­lig av det.

När jag i 20-års­ål­dern till slut blev nyk­ter för­stod jag att jag ha­de myc­ket att vin­na på det: jag måd­de myc­ket bätt­re, ha­de myc­ket mer ener­gi, och kun­de va­ra mig själv, så små­ning­om.

Det var väl­digt många som ifrå­ga­sat­te mitt be­slut. De tyck­te att jag var trå­kig som in­te drack, trots att jag dan­sa­de och ha­de kul, och som för­sök­te lu­ra i mig sprit på ett el­ler an­nat sätt. Men med åren har det bli­vit enkla­re och jag be­hö­ver in­te hål­la någ­ra för­svars­tal läng­re.

Jag tror att många blir ner­vö­sa om det är en nyk­ter per­son i säll­ska­pet – man blå­ser upp det som värs­ta sto­ra gre­jen. Men själv­klart ska det in­te va­ra nå­gon an­nans be­slut, var och en ska be­stäm­ma själv om man vill dric­ka el­ler in­te.

Jag tror att de som går på all­ra hår­dast är de som kän­ner att de själ­va kanske ha­de mått bra av att dric­ka li­te mind­re, och i stäl­let för att ta itu med si­na eg­na pro­blem är det lät­ta­re att tryc­ka ner nå­gon an­nan. Men jag tror fram­för allt att vi har en ge­men­sam bild av att al­ko­hol ska va­ra nå­got här­ligt, att vi in­te kan ha li­ka ro­ligt ut­an det. Själv har jag ti­o­tu­sen gång­er ro­li­ga­re när jag går ut nyk­ter, jäm­fört med ti­di­ga­re när allt ba­ra slu­ta­de i ka­os.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.