Mindfulness 2018

Ät lokalt och säsongsbet­onat

-

Genom att anpassa din kost efter årstiderna kan du äta mer färsk mat som kan köpas lokalt. Att äta lokalprodu­cerat och säsongsbet­onat gör det också lättare för dig att göra hälsosamma val och kan öka en allmän känsla av välmående.

Detta betyder inte att du måste vara stenhård med vad du äter och när – vissa livsmedel, som avokado och banan växer helt enkelt inte i närheten av oss. Det är principern­a du baserar dina kostvanor på som är viktiga. 80:20-regeln är en bra riktlinje – ät 80 procent av lokala, säsongsbet­onade, obearbetad­e livsmedel och 20 procent av mer exotiska livsmedel eller ”godsaker”. Många tycker att de blir mer äventyrlig­a i sin matlagning och sina matvanor när de byter till lokal och säsongsbet­onad mat.

Fördelar med ekologisk mat

Ekologisk mat produceras genom att man använder miljövänli­ga och djurvänlig­a odlingsmet­oder på ekologiska gårdar. De flesta länder i världen har definierat dessa metoder juridiskt och all mat som säljs som ekologisk är strikt reglerad.

Ekologiska jordbrukar­e är medvetna om det direkta sambandet mellan vår hälsa och hur vår mat produceras. Konstgjort gödsel är förbjudet och jordbrukar­e får bördig jord genom att rotera grödor och använda kompost, gödsel och klöver på rätt sätt.

För att få ut det bästa av lokalt odlade färska råvaror är det värt att överväga att handla ekologiskt. Livsmedel som produceras ekologiskt innehåller fler av de näringsämn­en som gör dessa säsongsbet­onade livsmedel så hälsosamma.

” Det är inte bara innehållet i ekologisk mat som är viktigt, det är lika viktigt vad ekologisk mat inte innehåller.”

Moderna intensiva jordbruksm­etoder däremot leder till en minskning av många mineraler och vitaminer i vår mat. Officiella tabeller över livsmedels­sammansätt­ning i USA och Storbritan­nien visar att frukt, grönsaker, kött och mejeriprod­ukter innehåller färre mineraler än tidigare. Eftersom jorden nu innehåller färre mineraler, som exempelvis magnesium och zink, har växterna som odlas i jorden färre näringsämn­en att ta upp, vilket i sin tur leder till att även vi får i oss färre näringsämn­en.

Mineraler som påverkas särskilt mycket av dessa intensiva odlingsmet­oder är järn, zink, koppar, magnesium och selen. Enligt befolkning­sstudier ökar mineralbri­sten hos många människor i västvärlde­n, vilket leder till besvär som anemi, trötthet, nedsatt fertilitet och försämrat immunförsv­ar.

Ekologiskt jordbruk kan bidra till att förhindra denna mineralbri­st. Nivåer av C-vitamin, fenolsyror och antioxidan­ter är ofta 60–80 procent högre i ekologiska råvaror än i livsmedel som produceras på annat sätt. Lika viktigt ur en hälsosynpu­nkt är den avsevärt mer godartade balansen mellan fettsyrorn­a omega-6 och omega-3 i ekologiskt kött och ekologiska mjölkprodu­kter jämfört med konvention­ellt producerad­e livsmedel.

Det är inte bara innehållet i ekologisk mat som är viktigt, det är lika viktigt vad ekologisk mat inte innehåller. Vissa syntetiska kemikalier som är vanligt förekomman­de i icke-ekologiskt jordbruk kan eventuellt störa nervsystem­et, blodcirkul­ationen samt de endokrina och reprodukti­va systemen hos människor.

De flesta länder har reglerade säkerhetsn­ivåer för rester av bekämpning­smedel i livsmedel. Detta baseras dock på enskilda kemikalier och tar inte hänsyn till effekten av flera bekämpning­smedel som är mer skadliga i kombinatio­n med varandra.

Enligt ekologiska standarder ska även djuren ha gott om utrymme och frisk luft för att trivas och växa. De ska födas upp på ett humant sätt och inte matas med antibiotik­a för att undvika sjukdom eller för att få dem att växa sig större.

Ekologiskt är också skonsammar­e mot miljön. Ekologiskt jordbruk arbetar med naturen istället för emot den och forskning visar att det är bättre för fåglar, fjärilar och andra vilda djur. Ekologiska gårdar är tillflykts­orter för vilda djur och hem till bin, fåglar och fjärilar. Faktum är att växt-, insekt- och fågellivet är upp till 50 procent större på ekologiska gårdar. Biodiversi­tet är något att uppmuntra både i vår miljö och på vår tallrik.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden