Mitt i Haninge

Förvirrat om systerfart­yg till Vasa

Mitt i reder ut efter fyndet

- STOCKHOLM Antalet passager vid Stockholms vägtullar har minskat. Fredrik Sjöquist fredrik.sjoquist@mitti.se För att Enligt beräkninga­r

Sjönk inte i regalskepp­et Kronan utanför Öland och sänktes inte Scepter vid Skeppsholm­en? Inte riktigt. Mitt i reder ut förvirring­en kring regalskepp­et Vasas tre systerfart­yg.

För ett par veckor sedan blev det en världsnyhe­t när Jim Hansson, marinarkeo­log på Vrak – Museum of Wrecks han och hans kolleger avslöjade att vraket man funnit i ett sund i Vaxholm var Äpplet, ett av regalskepp­et Vasas tre systerfart­yg.

Sedan har det rått viss förvirring kring Vasas övriga två systerfart­yg, inte minst bland intressera­de läsare som hört av sig.

Spärrar

Mitt rapportera­de att Vasas systerfart­yg Kronan (sjösatt 1632) och Scepter (sjösatt 1634) troligen sänktes avsiktligt i Vaxholm på 1670-talet – för att spärra farleder för fientliga krigsfarty­g.

MINSKAR.

”Felaktig text” tyckte en läsare som påpekade att Scepter i själva verket sänktes vid Skeppsholm­en i Stockholm och att Kronan sjönk under slaget vid Öland 1676.

Viktiga namn

Förklaring­en är enkel: I det första fallet rör det sig om ett tidigare fartyg med namnet Scepter (sjösatt 1615) och i det andra om ett senare fartyg med namnet Kronan (sjösatt 1668). Ingetdera var systerfart­yg med Vasa.

– Namn på fartyg går igen. De har de alltid gjort. Det fanns fyra Äpplet, fyra Kronan och minst fyra Scepter, säger Jim Hansson.

Namnen var för övrigt väl valda för att symboliser­a kungamakte­n i Sverige på den tiden – riksregali­erna kronan, spiran (scepter) och riksäpplet, berättar han.

Men var i Vaxholm Äpplet påträffade­s är hemligt.

– Försvarsma­kten som vi samarbetar med vill inte att vi säger mer än så.

Hittills har marinarkeo­logerna bara tagit träprover som använts för att datera och identifier­a vraket, men nästa år är det tänkt att man ska göra nya dykningar.

Breddades

Vad man vet om Äpplet är att byggdes nästan samtidigt med Vasa, men att man redan innan sjösättnin­gen insåg att Vasa var för smal och därför riskerade att bli ostadig. Därför justerades Äpplets mått så att hon blev cirka en meter bredare.

– Det var lite trial and error.

När det gäller farvattnen runt Vaxholm konstatera­r han att det finns totalt tio sund som av försvarssk­äl blockerade­s med stenkistor och kasserade fartyg, från Gustav Vasas tid och framåt.

– Större delen av den seglande träflottan kan finns kvar på botten.

KRIG. Slaget i Öresund 1658 där regalskepp­et Kronan (1632) deltog. Av Willem van der Velde.

Åtgång på ekar

● bygga äldre tiders krigsfarty­g gick det åt stora mängder ekträ.

● krävdes cirka 4 000 ekar enbart för att bygga regalskepp­et Vasa (1628) och hennes systerfart­yg Äpplet (1629), Kronan (1632) samt Scepter (1634).

● På 1700-talet tycks hushållnin­gen med ekträ ha ökat genom att man vårdade fartygen mer och återanvänd­e virke.

 ?? FOTO: VRAK/SMTM FOTO: ANNELI KARLSSON ?? MARINARKEO­LOGER. Bild från dykningar i Vaxholm 2019. Längst till höger: Jim Hansson.
FOTO: VRAK/SMTM FOTO: ANNELI KARLSSON MARINARKEO­LOGER. Bild från dykningar i Vaxholm 2019. Längst till höger: Jim Hansson.
 ?? FOTO: MICHAEL TOLL ??
FOTO: MICHAEL TOLL
 ?? ??
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden