Rysslands krig gör att fler vill preppa ihop med grannarna
”Man känner sig lugnare av att hjälpa varandra” En ensam prepper som stänger in sig bakom ett berg av konserver och överlevnadsprylar? Glöm det. Trenden går mot att samarbeta mer med grannarna. Tips: Så ökar du beredskapen där du bor
Anna Olsson har ställt upp sin nyinköpta rökgasugn – två plåtburkar med lufthål, konstruerade för att ge så lite rök som möjligt – på ett picknickbord i utkanten av Skarpnäck.
Pär Plüschke från den lokala föreningen Preppa tillsammans visar hur man fyller burken med träspån. Snart flammar en låga upp som går att laga mat på.
–Jag tänker mycket på olika worst case-scenarior och samlar på mig en massa grejer. Man kan bli helt panikslagen när man sitter själv. Man blir lugnare av varandra, säger Anna Olsson.
Hennes sambo Gunnar Svensson är ingen preppare, säger han, men han tycker det känns bra att prata om krisberedskap med andra i kvarteret.
– Vi är ju på väg mot en klimatkatastrof. Och med kriget i Ukraina känns det ännu mer akut. Även om vi inte får krig i Sverige så kan det bli sabotage, elavbrott och vattnet kan ta slut. Och vi är så totalt beroende av våra mobiler, säger han.
Är du orolig?
– Ja det är jag. Jag har precis pratat på telefon med min kompis i Moskva. Det kan ju faktiskt bli kärnvapenkrig, om Putin håller vad han lovar.
Varit en materialsport
Jimmy Hermansson har radat upp ett antal nyttiga prylar på ett bord – visselpipa, multiverktyg, rep och tändstål. Han tillhör de aktiva i Preppa tillsammans Skarpäck, som ordnat träffar sedan 2018.
–Prepping har varit lite av en materialsport. Men det handlar minst lika mycket om psykologi. Man kan få mycket hjärnspöken av att googla på allt som kan gå fel. Då är det bra att komma hit och prata av sig, säger han.
I en annan del av Stockholm, i en HSB-förening på Hägerstensåsen har Johan Nyberg drivit ambitiösa förslag i brf-styrelsen.
–I stället för att alla ska sitta i lägenheten med varsitt stormkök kan man köpa in en industriell gasolspis och ha utanför tvättstugan, där alla kan turas om att laga mat effektivt och säkert, säger Johan Nyberg som själv jobbar på Energimyndigheten,
Han skulle även gärna se stora, gemensamma vattentankar och samarbeten i kvarteret kring elförsörjningen. Ett hus kanske har bra förutsättningar för solpaneler, ett annat kan ha mer plats för energilagring.
– Alla tjänar på att samarbeta. Om fjärrvärmen slås ut och vattnet inte fungerar är det just på kvartersnivå som många av lösningarna finns.
Anna Teljfors jobbar med krisberedskap på Myndigheten för samhällsskydd och
Det kan ju faktiskt bli kärnvapenkrig, om Putin håller vad han lovar.
beredskap, MSB. Hon är inne på samma linje:
–Vi som bor i städerna har ju ofta tappat bort hur vi samarbetar i vardagen. Inte ens på städdagen på gården dyker folk upp, kanske för att man inte ser nyttan med det för egen del, säger hon.
”Ligger i tiden”
Men människors syn på det gemensamma håller på att förändras, menar Anna Teljfors. Det började under pandemin, när grannar började handla åt varandra.
–Det ligger i tiden, fler märker att de mår bättre av att få en ”connection” med andra. Själva poängen med att bo i en stad är att man har många olika människor omkring sig. Det gäller bara att vi börjar använda oss av det.
● krishanteringplan i hyresgäst- eller bostadsrättsföreningen: Vem ansvarar för information om mobilnätet slås ut?
● gemensamma utrymmena: Kan hyresgästlokalen bli en plats att samlas kring en gemensam vevradio? Finns det plats för stora vattentankar och matförråd?
egen studiecirkel med ABF:s material ”Preppa tillsammas” som kan hittas via google.
● Starta en
● aktiviteter som grannsamverkan eller städdagar på gården stärker beredskapen, man behöver absolut inte kalla det för att preppa, säger Pär Plüschke i Preppa tillsammans Skarpnäck.