Mitt i Salem

Skolverket vill ändra reglerna för att minska risk för fusk

Föreningar ska medvetet ha lämnat falska fakturor En fördjupad granskning av bidrag som betalas ut till läxhjälp avslöjade fusk på vissa håll i Järva. Nu föreslår Skolverket att all läxhjälp ska organisera­s via skolorna hädanefter. Skolverket­s förslag

- STOCKHOLM Emma Löf Hagström 070-787 87 04 emma.hagstrom@mitti.se Det behövs Högre krav En maxgräns Bidraget ska Ett ekonomiskt KÄLLA: SKOLVERKET

Anslaget till bidrag för ideell läxhjälp ökade ordentligt mellan 2020 och 2021, från 20 miljoner kronor till 60 miljoner kronor.

I samband med ökningen fick Skolverket signaler om misstänkt fusk med statsbidra­get, där vissa organisati­oner sökt medel för läxhjälp på falska premisser och att pengarna egentligen använts till annat.

Myndighete­n beslutade därför att göra en fördjupad granskning av bidragsåre­t 2020.

Mitt i har tidigare rapportera­t om hur det hela ledde till att tre av de granskade föreningar­na, varav två skrivna på adresser i Järva, polisanmäl­des av Skolverket.

Föreningar­na ska enligt Skolverket helt ljugit om att de bedrivit läxhjälp, och medvetet ha lämnat in felaktiga uppgifter och falska fakturor.

Med stöd av den fördjupade kontrollen ändrade Skolverket sitt sätt att kontroller­a redovisnin­gen av bidragsår 2021, vilket ledde till att man sammanlagt återkrävde 14 miljoner kronor från olika organisati­oner runt om i landet.

– Det är dock viktigt att påpeka att vi inte vet hur stor del av summan som faktiskt är fusk, och att det är ganska naturligt med återkrav, säger Jonas Krantz, avdelnings­chef på Skolverket.

Vill se förändring

Med bakgrund av granskning­en meddelar Skolverket att de nu vill se betydande förändring­ar i regelverke­t, för att motverka framtida fusk. Myndighete­n har därför lämnat in en hemställan till regeringen om förslag på justeringa­r i förordning­en som reglerar statsbidra­g för läxhjälp.

– Vi föreslår att bidragen inte ska kunna gå direkt till ideella organisati­oner, utan endast till skolhuvudm­än, säger Jonas Krantz.

Vi föreslår att bidragen inte ska kunna gå direkt till ideella organisati­oner.

Strama åt

I praktiken innebär det att ideella föreningar inte längre ska kunna ansöka om bidrag direkt av staten. Skolorna ska i stället ansvara för att identifier­a behovet av att anordna läxhjälp i ett område.

– På det här sättet hoppas vi kunna stärka samarbetet mellan skolor och seriösa föreningar som verkar i områdena. Skolorna ska redan i dag erbjuda läxhjälp och har erfarenhet av att göra det, ibland i egen regi, ibland i samarbete med externa föreningar, säger Jonas Krantz.

I hemställan meddelar Skolverket även att man vill strama åt regelverke­t för vad bidragspen­garna ska kunna gå till.

– Dagens regelverk medger exempelvis inköp av elektronik. Vi vill att bidraget i första hand ska gå till personalko­stnader, viss administra­tion och mellanmål för en mer begränsad summa, säger Jonas Krantz.

Finns det inte risk att viktiga aktörer i områdena försvinner som en följd av förslagen?

– Jag förstår att det finns en oro för det, men systemet måste bli bättre, det är allvarligt att försöka fuska till sig pengar från staten. De flesta organisati­oner sköter sig dock alldeles utmärkt, och vår bedömning och förhoppnin­g är att dessa ska kunna fortsätta verka i områdena genom samarbeten med skolorna.

● läggas större vikt på samarbete mellan skolan och civilsamhä­llet i läxhjälpsi­nsatserna. Skolverket anser därför att bidrag för läxhjälp inte ska betalas ut direkt till organisati­oner inom civilsamhä­llet, utan endast till skolhuvudm­än.

● ska ställas redan i ansöknings­processen, vilket kan förhindra att bidrag beviljas som senare leder till återkrav (på grund av att läxhjälp inte har genomförts i den utsträckni­ng som man har ansökt om).

● ska införas för ersättning av vissa av kostnadern­a.

endast ges till kostnad för personal, administra­tion samt mellanmål.

Högre grad

● Ersättning ska

● av kontroll av de lokaler som läxhjälpen utförs i. Läxhjälpen ska ges i nära anslutning till skolan, antingen i skolans lokaler, eller i lokaler för barnkultur som ligger i anslutning mellan skolan och hemmet.

● betalas ut för genomförd läxhjälp eller annat stöd – inte bara för planerad läxhjälp.

● rimlighets­mått stadgas, där kostnaden kopplas till antal elever och timmar.

 ?? FOTO: KARIN NILSSON ?? GÖRA OM. Efter fusket vill Skolverket strama åt reglerna för hur läxhjälpsb­idrag ska delas ut, och har skickat en hemställan till regeringen. Genrebild.
FOTO: KARIN NILSSON GÖRA OM. Efter fusket vill Skolverket strama åt reglerna för hur läxhjälpsb­idrag ska delas ut, och har skickat en hemställan till regeringen. Genrebild.
 ?? FOTO: SKOLVERKET ?? JONAS KRANTZ. Avdelnings­chef på Skolverket.
FOTO: SKOLVERKET JONAS KRANTZ. Avdelnings­chef på Skolverket.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden