Gravfältet i Valsta ska rustas upp
Berättar om rikets födelse
◗ Historien om ett enat rike har sin början i Valsta. Nu ska kommunen göra det anrika gravfältet mer tillgängligt för allmänheten.
En stor kulle, kapade träd och flera mindre stenhögar i skogen. Det är vad som syns av Valsta gravfält. Det ser inte mycket ut för världen men här började en gång idén spira till det vi i dag kallar för Sverige.
– Vi står och tittar på utskotten av rötterna till historien bakom riket Sverige, säger Anders Söderberg som är arkeolog på Sigtuna kommun.
De som bodde här var rika och mäktiga och hade goda kontakter med omvärlden och det som idag är Sigtuna var en väldigt internationell stad. Det var de olika stormännen som bodde här på omkring 1000-talet som blev lojala mot den första krönta, kungen Olof Skötkonung. De var med och bildade grunden för skapandet av riket Sverige.
– Innan kung Olof hade det inte funnits någon kung av mera modernt snitt i Sverige – en kristen kung som styrde över ett enat rike. Det fanns hövdingar och småkungar som lydde under tinget och hednakungen i Uppsala. Den person som ligger här kunde vara en av dem, säger Anders Söderberg.
Från 500-talet
Valstagravfältet är beläget i skogen mellan Valstavägen och Steninge Allé precis ovanför det så kallade kungshörnet.
– Det kallas så för att kung Gustav V, strax eter att han blivit kung 1907, var här och besökte regementena när de hade exercis här i dalen. På stenterrassen här stod han och talade till soldaterna, säger Anders Söderberg.
Små högar
Anders Söderberg visar runt i skogen och pekar på olika små högar i den kuperade terrängen. Skogsgläntan vi står var en gravplats länge, över 500 år.
Här inns gravar från vendeltid till vikingatid, alltså från mitten av 500-talet efter Kristus och ända fram till 1100. Många är samtida med den tid då staden Sigtuna anlades i slutet på 900-talet.
– Om vi nu har 35 gravar som syns ovan marken kan det mycket väl innas lika många som ligger där det är flat mark som inte syns. Det är alltså ett släktgravfält och det skulle synas vem som var begraven här. Storhögen var en gång i tiden lika hög som de kapade träden som står där, säger Anders Söderberg.
Stor trafikled
Att gården och gravhögen placerats här var dels för att de skulle synas nerifrån farleden nedanför men också att det var en strategisk plats med utsikt över vattenleden i dalgången innan landhöjningen gjorde leden ofarbar. – När man blickar ut över vattnet som inte inns längre var det ett väldigt magniikt läge. Det var ett mycket medvetet val.
Arkeologerna vet inte exakt vad som gömmer sig under marken men nu ska Valstagravfältet ska göras mer överskådligt, ingen utgrävning kommer att göras här. Kommunen ska rensa gravfältet från sly eter en anmodan från Länsstyrelsen. Nya skyltar har också satts upp i området.
– Här handlar det bara om att ta fram gravarna. Utgrävningar i Sverige sker i första hand om någon kommer på att man ska dra en motorväg över området.
På vendeltiden brände man sina döda tillsammans med vissa tillbehör och möjligen någon häst eller husdjur. I gravarna på Valstagravfältet ligger troligen urnorna med aska kvar. Det var först med den kristna tron som man mera allmänt började begrava de döda obrända. I Sigtuna stad har mellan 800 och 900 sådana gravar grävts upp.
När man blickar ut över vattnet som inte finns längre var det ett väldigt magnifikt läge.