In­tro. Evigt liv kan bli vår död.

Modern Filosofi - - I Detta Nummer -

FÖR­RA ÅRET GRUN­DA­DE Goog­le fö­re­ta­get Ca­li­co, som sam­lar någ­ra av värl­dens bäs­ta fors­ka­re för att be­käm­pa åld­ran­det.

– Jag tror att It-mil­jar­dä­rer­na är tag­ga­de in­för den här frå­gan. De är al­la fyr­tio år nu och åld­ras snabbt. Men de kän­ner fort­fa­ran­de att det är me­nings­fullt att in­ve­ste­ra i den här tek­no­lo­gin, för de har än­då 30 el­ler 40 år på sig, sä­ger Karim Je­ba­ri, som dok­to­re­rar i fi­lo­so­fi på Kung­li­ga tek­nis­ka hög­sko­lan, KTH. Hans forsk­ning hand­lar om de ris­ker som den tek­no­lo­gis­ka ut­veck­ling­en stäl­ler oss in­för.

Karim Je­ba­ri me­nar att en ra­di­kalt ökad livs­längd kan få ka­ta­stro­fa­la följ­der i en värld som re­dan är pres­sad till brist­nings­grän­sen av mil­jö­för­stö­ring­en. Hit­tills har vi kla­rat av att föda ma­jo­ri­te­ten av jor­dens väx­an­de be­folk­ning tack va­re över­gång­en till hög­tek­no­lo­giskt jord­bruk. Men vad hän­der om män­ni­skor plöts­ligt slu­tar att åld­ras?

– Ål­der är den främs­ta döds­or­sa­ken. Om män­ni­skor slu­ta­de dö av ål­der så skul­le jor­dens be­folk­ning öka med 100 000 per­so­ner om da­gen. För att en und­vi­ka glo­bal ka­ta­strof krävs en ny grön re­vo­lu­tion, men den mås­te åstad­kom­mas ut­an att kvä­ve­ut­släp­pen, kol­di­ox­id­ut­släp­pen och för­sur­ning­en av ha­ven ökar.

Det värs­ta sce­na­ri­ot är en så kal­lad ex­i­sten­ti­ell ka­ta­strof, som in­ne­bär att män­ni­skan som art dör ut. Det för­ut­sät­ter att tek­no­lo­gin mot åld­ran­de kan an­vän­das i stor ska­la. Krävs ki­rur­gis­ka in­grepp kom­mer tek­ni­ken att bli dyr och sprid­ning­en lång­sam, tror Karim Je­ba­ri. Ett pil­ler skul­le där­e­mot kun­na få ett enormt ge­nom­slag, ef­tersom me­di­ci­ner är bil­li­ga att pro­du­ce­ra, om kost­na­der­na för­de­las på ett stort an­tal män­ni­skor. Det skul­le va­ra som att släp­pa an­den ur flas­kan.

– Ing­en re­ge­ring kom­mer att kun­na för­bju­da det här. Tänk själv: vår re­ge­ring vill att du ska dö! Finns det nå­gon ef­fek­ti­va­re politisk frå­ga att ska­pa en opi­ni­on mot? Tänk på mäng­den pro­duk­ter det finns för att se ung ut. Hur myc­ket skul­le folk in­te va­ra be­red­da att be­ta­la för nå­got som fun­ge­rar och ger häl­sa?

Ett sätt att han­te­ra si­tu­a­tio­nen vo­re att be­grän­sa barna­fö­dan­det så att be­folk­nings­ut­veck­ling­en för­blir oför­änd­rad. Men hur skul­le en så­dan ut­veck­ling gag­na mänsk­lig­he­ten i ett stör­re per­spek­tiv?

– Det skul­le kanske bli bätt­re för dig och mig som le­ver nu, men in­te för al­la de män­ni­skor som kom­mer att be­rö­vas sin fram­ti­da ex­istens. Den to­ta­la mäng­den lyc­ka i världen kom­mer att va­ra oför­änd­rad.

Sam­ti­digt tror Karim Je­ba­ri att vi skul­le få se ett sta­tiskt sam­häl­le, där män­ni­skor är mind­re be­näg­na att ta ris­ker som kan sät­ta de­ras fle­ra hund­ra år långa liv på spel.

– Histo­ri­en drivs fram­åt av att oli­ka ge­ne­ra­tio­ner är med och ska­par den. Om det in­te finns någ­ra unga män­ni­skor, el­ler om gam­la pro­fes­so­rer ald­rig går i pen­sion – vad hän­der då? Av Staf­fan Eng

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.