Fri att vägra
Har du rätt att säga nej till vissa arbetsuppgifter på grund av samvetsbetänkligheter? Tja, det beror på vilket jobb du har och vad det är du vill slippa göra. Som journalist kan jag hänvisa till mina yrkesregler om att jag inte får åläggas att utföra uppdrag som är förödmjukande eller som står i strid med min övertygelse. Och när barnläkare hävdar läkaryrkets syfte att vårda, i samband med diskussionerna om medicinsk åldersbestämning av ensamkommande barn, godtas det i allmänhet som ett legitimt skäl.
SÅ ENKELT VAR det inte för Ellinor Grimmark. Hon nekades arbete som barnmorska på tre sjukhus i Jönköpings landsting då hon meddelat att hon vägrade delta i aborter. Efter att såväl Diskrimineringsombudsmannen som tingsrätten gett arbetsgivaren rätt överklagade hon förgäves till hovrätten, som i januari i år avslog hennes begäran och hänvisade till Arbetsdomstolen.
Men Ellinor Grimmark och hennes juridiska ombud såg det inte som en arbetsrättsfråga, utan som en fråga om samvetsfrihet, en av de mänskliga rättigheter som slogs fast av FN i andra världskrigets kölvatten 1948. Där står samvetsfriheten i artikel 18, tillsammans med tankefrihet och religionsfrihet.
Att följa sitt samvete är alltså en mänsklig rättighet.
Och att ha ett samvete är en mänsklig egenskap.
För alla utom de amoraliska och ångerbefriade psykopaterna, som en talare formulerade saken under en paneldiskussion, när etikforskaren Susanne Wigorts Yngvesson nyligen gav ut boken Frihet till samvete på den liberala tankesmedjan Timbros förlag.
– Jag blev nyfiken på den energi som uppstod i den reaktion som Ellinor Grimmarks fall väckte på olika håll, säger Susanne Wigorts Yngvesson när jag några dagar senare ringer upp henne på Teologiska högskolan där hon är lektor.
Debatten om fallet kan sammanfattas som hetsig.
När Susanne Wigorts Yngvesson började nysta i ämnet såg hon snabbt att Sverige och några länder till utgör undantag när det gäller samvetsklausuler inom vården. I de länder som tillämpar aktiv dödshjälp har man skapat lösningar, så att ingen ska tvingas delta i eutanasi på jobbet, vilket få har invändningar emot. Men just när samvetsklausuler och aborträtt möts blir det genast mer laddat.
I romersk-katolska länder har de allra flesta samvetsklausuler i vården, något som i exempelvis Italien har gjort det svårt för kvinnor att få genomföra aborter som de enligt lagstiftningen har rätt till.
– Där är det så många som hänvisar till samvetsklausulen att det blivit en nästan ohållbar situation, som oftast drabbar fattiga kvinnor.
I Norge har samvetsfriheten inte inskränkt på aborträtten på samma sätt, enligt Susanne Wigorts Yngvesson.
– Där finns en stark aborträtt samtidigt som de har en samvetsklausul.
DET ÄR TYDLIGT att Susanne Wigorts Yngvesson önskar en starkare samvetsfrihet i Sverige, oavsett abortfrågan.
– Jag tänker att samvetsfrihet är likvärdig med andra politiska rättigheter, men att den har blivit marginaliserad.
Innan Ellinor Grimmarkfallet ensamt ökade förekomsten av samvetsfrihet i svenska medier hade ordet legat i träda i ett par decennier. Senast samvetsfriheten stod på dag-