Ung och nytänkande?

Matematiker gör oftast sina största bedrifter i början av karriären, och det finns en allmän uppfattning om att unga generellt har lättare att tänka radikalt nytt. Men varför är det så? Och måste det vara så?

Det stämmer att man generellt blir mindre kreativ med åren men inte så radikalt som verkar vara fallet just för matematiker. Forskaren Dean K. Simonton har slagit ihop ett stort antal forskningsstudier och sett att vi har som mest skaparkraft ungefär 20 år in i karriären, i åldern runt 40–45. Nobelpristagare gör sina upptäckter när de är i snitt 48 år medan mästerkompositörer skriver sina bästa verk vid i snitt 52 års ålder.

Varför är det så? En stor del av nytänkandet kommer faktiskt från att ha råvara att omvandla till nya tankar och idéer. Denna råvara är våra erfarenheter och vår kunskap. Den som har mycket erfarenhet och kunskap är också bättre rustad att kritiskt utvärdera dåliga idéer. Vidare har en person i 40-årsåldern bättre tillgång till resurser såsom personligt nätverk, och kan därför lättare sätta sina idéer till världen. Men det finns också mekanismer som blir starkare med åren som bromsar vårt nytänkande. Hjärnan är intresserad av att spara energi och det betyder att den gärna vill tänka utefter samma hjulspår. Du har säkert hört att vi är vanemänniskor – detta gäller även sättet vi tänker på. Vi återkommer till gamla förklaringsmodeller och tankemönster därför att det är bekvämast, vilket kan vara problematiskt för nytänkandet. En intressant fråga är därför: Kan man vara kreativ långt upp i hög ålder? Ja, det går att träna sitt nytänkande genom att fortsätta förkovra sig och aktivt träna de färdigheter som man vill vara kreativ inom. Att kreativitet är förbehållet endast en del av oss är en myt. Leif Denti, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet