INTERVJU Lars Rudolfsson dramatiserar Barbro Lindgren.
Ett mentalsjukhus i 1920-talets Sverige. Det är scenen för Molnens bröder, en ny pjäs som bygger på Barbro Lindgrens vuxenromaner Eldvin och Molnens bröder. Den 23 februari är det premiär på Dramaten i Stockholm. 17 skådespelare gestaltar 34 roller, varav de flesta är patienter.
– Alla bär de på rätt stora saker, berättar Lars Rudolfsson, som står för regi och dramatiseringen av böckerna.
– En flicka verkar ha upplevt ett trauma som gör att hon inte kan prata i hela meningar, utan bara med konsonanter. Där finns en ung man som har haft ett barn som inte var friskt och som han dränkt i havet. Det här bildar en väv av karaktärer och händelser – stillsamma och våldsamma. Där finns stor sorg. Hur relaterar pjäsen till dagens psykiatri? – Om man tänker på hur de här personerna behandlas så är det med väldigt stor respekt. Det finns ett slags skyddsnät med sköterskor och vaktmäs- tare, men annars är det en väldigt öppen värld som beskrivs. Det ger en intressant bild av hur man skulle kunna hoppas att det var i en vårdsituation. Men jag ser inte pjäsen som en kritik av dagens system.
– Barbro berättar om de här människorna så kärleksfullt och mänskligt. Det är en påminnelse om att det är många som har andra sätt att tänka. Det är viktigt för oss alla att vara medvetna om – och att inte lägga värderingar i det.
För många är Barbro Lindgren en barnboksförfattare. Det är en bild som Lars Rudolfsson vill bredda.
– Det är många som inte vet om att hon skriver för vuxna och om den här typen av komplexa världar.