Thordis Elva konfronterade och förlät sin våldtäktsman.
När hon var 16 år våldtogs isländska Thordis Elva av sin pojkvän, Tom Stranger, som var utbytesstudent från Australien. 17 år senare möttes de under en vecka för att söka försoning. Mötet hade föregåtts av en åtta år lång mejlkorrespondens. Nu har de skrivit boken På andra sidan förlåtelsen: En sann historia (Forum) tillsammans. Vad har du lärt dig? – Att demoniseringen av dem som utövar våld är en del av problemet, säger Thordis Elva. Eftersom jag hade de här stereotypa bilderna av förö vare tog det lång tid för mig att inse att det Tom gjort var en våldtäkt. Han var ingen beväp nad psykopat. Jag kunde inte få ihop bilden av våldtäktsmän med den här väluppfostrade, artiga killen som jag dejtade.
– Demoniseringen av gär ningsmän gör också att vi slip per ställa frågorna om vad som fostrar våld och ha samtal med förövare om varifrån det kom mer. Idén om dem som monster hindrar personer som Tom från att bli en del av lösningen, och hindrar oss andra från att ställa krav på dem. Vad var svårast? – Att släppa taget om ilskan. Länge var det enda jag ville att ta hämnd. Men den gjorde illa mig själv mer än någon annan. Vad är ditt råd till andra? – Att söka hjälp och prata om saken. Det värsta är att mura in sig i sin egen tystnad. Men det jag gjorde är inget jag rekom menderar andra. Jag hade tur att Tom gick att ha en dialog med. Varje människa måste hitta sitt sätt att bearbeta sina erfarenheter.