Rädd för att vara sjuk

? Jag är en kvinna i tjugoårsåldern och jag anser mig själv ha problem med att jag hela tiden är rädd för att jag har

insjuknat eller ska insjukna i en allvarlig sjukdom. Jag är väl medveten om min situation, det vill säga detta tänk, men ändå kan jag inte släppa min rädsla för att bli sjuk. Det har faktiskt gått så långt att jag flertalet gånger har sökt för olika symtom, då jag trott att jag haft tarmcancer, urinblåsecancer eller livmoderhalscancer.

För ett tag sedan led jag även av hjärtklappning, vilket jag själv tror är kopplat till den stress jag känner inför min sjukdomsrädsla samt den stress som är relaterad till skolan och livets övriga måsten. Jag har även känt av tryck i huvudet och självklart då kopplat detta till hjärntumör.

Något som bör tilläggas är att jag studerar till sjuksköterska, vilket gör att jag faktiskt är medveten om sjukdomar men framför allt om deras symtom – jag tror att jag på något sätt projicerar det jag läser om på mig själv. När jag däremot är i kontakt med människor som kan fråga mig om råd handlar jag rationellt. Jag säger till exempel inte att ”du har förmodligen cancer”, utan hittar mer troliga orsaker till ett visst symtom.

Jag tar kontakt med er för att jag vill veta om det finns tips som jag själv kan ta till eller om jag behöver professionell hjälp.

! Du är klok och insiktsfull när du så tydligt ser samban den mellan dina orostankar om att du skulle vara allvarligt kroppsligt sjuk och de symtom på stress som de tankarna utlöser hos dig, din hjärtklapp ning och ditt tryck i huvudet. Detta ”bekräftar” i sin tur då din oro och en ond cirkel uppstår.

Det är möjligt att du har utvecklat det som brukar kal� las hälsoångest. Och för sådan finns i dag effektiv hjälp att få. Kognitiv beteendeterapi, kbt, är den behandling som enligt studier fungerar bäst vid häl soångest. Den är inriktad på att uppmärksamma och förändra de tankar och beteenden som vidmakthåller ångesten. Jag ska strax återkomma till dig om vad en sådan behandling kan innebära, och hur du kan få tillgång till den. Men låt mig

Hälsoångest innebär en stark och åter kommande rädsla för sjukdomar

Kognitiv beteendeterapi är den behandling som fungerar bäst vid hälsoångest

första berätta för dig hur psyko login resonerar om hälsoångest.

Hälsoångest innebär att man har en stark och återkommande rädsla för att vara drabbad av allvarliga sjukdomar. Du har säkert hört talas om detta som hypokondri. Den benämningen undviks i dag. Själva ordet hypokondri kan ha en negativt värderande klang. Som om det bara är att vara ”inbillnings sjuk”. Benämningen hälsoång est gör några saker tydligare: att det är ett tillstånd som innebär en svår och ofta han dikappande ångest, och att det är en tydlig, diagnostiserbar psykologisk sjukdom som kan behandlas.

Människor med hälsoång est har ofta olika knep för att hantera sin oro. Här är exempel på några vanliga sätt:

– Söker försäkringar. Detta innebär att man vill få garan tier för att man trots allt inte är sjuk, genom att söka på nätet, tala med närstående eller gå till läkare. Men det ska påpekas att vissa med hälsoångest gör pre cis tvärtom – undviker allt vad sjukvård och läkare heter.

– Kontrollerar kroppen genom att till exempel stän digt granska hudutslag eller lyssna efter hur hjärtat slår och över huvud taget vara mycket uppmärksam på eventuella kroppsliga avvikelser från det normala. Vanligt är att oroa sig för att ha fått en cancersjuk dom, en hjärt-kärlsjukdom eller en neurologisk sjukdom som ms eller als.

– Försöker förebygga ohälsa, då i form av en hälsosam livsstil men som ofta utvecklas till en hälsohets. Om man misslyckas med att upprätthålla de goda vanorna mår man mycket dåligt. Vanligt är även en hög konsumtion av läkemedel och naturmedel.

– Undviker påminnelser om sjukdom, till exempel genom att undvika tv-serier och nyheter om sjukdom och undvika vardagliga samtal om sjukdomar.

Känner du igen dig i något av det här? Du ställer frågan om huruvida du behöver profes sionell hjälp. Din situation i dag, där din rädsla för att vara allvarligt sjuk har stor påverkan på ditt liv och din vardag, gör att jag tycker att du ska söka vård. Detta bör du göra av två skäl: För att få utrett om det är hälsoångest som du har och för att du ska få den professionella hjälp som finns att tillgå där du bor. Enklast är att du kontaktar din vårdcentral. Distriktsläkare har stor erfarenhet av att möta patienter med hälsoångest.

Den behandling som verkar fungera bäst vid hälsoångest är som sagt kognitiv beteende terapi, kbt. Ett vanligt resultat är att cirka 80 procent av dem som deltagit i kbt-behandling för hälsoångest vid uppfölj ning efter sex månader inte längre har diagnosen.

Inslag i behandlingen är att bli uppmärksam på hur hälsoångesten uppträder och att lära sig att kunna ha de kroppsliga upplevelserna utan att övertolka dem och reagera så kraftigt på dem. En utgångspunkt är att man kan vara aldrig så frisk och ändå uppleva konstiga kroppsliga fenomen, men ju mer man fokuserar på dem, desto på tagligare blir de och desto mer oro utlöser de. I stället får man lära sig att lyssna på kroppens signaler utan att låta tan karna skena iväg eller tillgripa sina vanliga knep. Medveten närvaro, mindfulness, är en teknik som kan hjälpa en att lyckas med detta och ingår nästan alltid i kbt-baserade psykoterapier vid hälsoångest.

På många vårdcentraler finns numera tillgång till kbtbehandling, men det är förstås också möjligt för dig att gå privat i psykoterapi, som ofta är kort och fokuserad, vanli gen en gång i veckan under 12 till 16 veckor. Legitimerade psykologer och legitimerade psykoterapeuter med kbtinriktning hittar du på kbt.nu och sfkbt.se eller på Psykolo giguiden.se

Du undrar om du kan göra något på egen hand för att bli bättre på att hantera din oro. Ett steg kan vara att du läser mer om hälsoångest. I höstas kom en bok om hälsoångest som heter Tänk om jag är sjuk! Fri från av hälsoångest med kognitiv beteendeterapi (Natur & Kultur) av bland andra psy kologen Erik Hedman.

Prova gärna också att mins ka dina kontrollbeteenden så att din ångest får mindre plats i din vardag. Här är två exem pel, men hitta de kontrollbe teenden som gäller för dig och dina egna sätt för att minska deras inflytande på dig:

– Om du får impulsen att börja kontrollera din kropp, googla ett symtom eller ringa en läkare: Skjut upp det i tio minuter eller längre, kanske upp till ett dygn.

– Om du vill kontrollera hur du mår, till exempel genom att ta pulsen fyra gånger i tim men: Dra i ett första steg ner det till en gång i timmen.

Liria Ortiz, legitimerad psykolog och psykoterapeut/ Psykologiguiden.se