Olof Wretling

Ålder: 42 år. Yrke: Komiker och skådespelare. Bor i: Karlstad.

Olof Wretling, känd från humorprogrammen Klungan och Mammas nya kille, hade ”spring i benen”, ”nog adhd” och ”dyslexi”. Sa folk.

– I skolan hoppade bokstäverna runt. När vi skulle berätta om vårt sommarlov fick jag tillbaka uppsatsen med rödpenna, som en prickig korv. Så fruktansvärt. Det är så man föder skam. Tänk om historierna i skolan läses upp i stället, så att kvaliteten syns även om man stavar sommar med ett ”m”.

– Det var som om jag vore ett problem, i stället för att omfamna det som är annorlunda. Skam.

När Olof var 20 år dog hans pappa i cancer.

– Jag skämdes över att berätta och vara andra till last.

Sorgen tog sig andra uttryck, som tvångstankar om att spisplattan eller strykjärnet var på. Han hade oro och ångest och ville inte längre åka tåg och flyg bland folk.

– Och så skämdes jag över det. Det blev min skamvägg som jag byggt upp, så absolut och ogenomtränglig.

Sorgen förlöstes när en läkare bad honom skriva om pappan.

– Det blev min pysknapp för att få ut oron ur kroppen. Ju mer jag jobbade med min sorg, desto mer avtog den, liksom oron och skammen.

Det är därför han så lätt kan prata om sin skam, som i föreställningen Diagnoserna i mitt

liv som han framfört både på scen och som radioprogram.

– Jag är inte rädd för att göra bort mig, gråta eller få panikångest. Men i andra situationer kan jag känna skam, som att jag är komiker i stället för att lägga energin på miljön, jämställdhet och barn som far illa. Men jag är lustdriven. Lusten trumfar skamkorten.

”Det var som om jag vore ett problem”