Vad kan du som inte AI kan?
Jag älskar när Spotify föreslår låtar åt mig. Förvånansvärt ofta träffar appen rätt, rakt in i min musiksmak som det tagit decennier att finslipa. Samma sak med Netflix filmrekommendationer och nätbokhandlarnas tips om böcker, som andra som tittat på det jag tittat på valt. Mindre road är jag av att det jag senast beställde dyker upp i annonser på alla sajter jag besöker – och att det är ett tecken på att någon vet väldigt mycket om mig. Eller något kanske är ett bättre ord för den mjukvara som sakta men säkert lär känna mig bättre och bättre.
När jag lyssnade på en av skaparna av det Googleägda företaget Deep Mind på en konferens för något år sedan, hade deras artificiella intelligens ännu inte besegrat världsmästaren i det kinesiska brädspelet go. Men matchen närmade sig och Ai-entreprenören var full av tillförsikt inför sin mjukvaras förmåga att på egen hand nå elitnivå.
På sidan 32 skriver Jonas Cullberg om hur artificiell intelligens, utvecklad med liknande principer, kan se på vårt minspel om vi är deprimerade eller inte. Den kan också ikläda sig en mänsklig skepnad på en bildskärm och signalera empati. AI:N kan få patienter, som kanske inte hade sökt vård på egen hand, att öppna upp och gå vidare till vanlig terapi.
Samtidigt ses artificiell intelligens ofta som ett hot. Man behöver inte höra till skaran som tror att AI kommer att utmanövrera människosläktet för att oroas över vem som har makten över all den information som samlas in och bearbetas. Må det handla om vad jag lyssnade på i min Iphone i morse eller vilka själsliga sår jag bär på, avlästa via mitt ansikte framför skärmen där jag sitter just nu.
NÄR JAG INTERVJUADEforskaren K. Anders Ericsson, se sidan 16, var det efter ett föredrag arrangerat av den teknik- och Ai-optimistiska organisationen Warp institute. Han talade om minnes- och musikträning. Ganska långt ifrån intelligenta maskiner, kan tyckas. Men efteråt förklarade han hur han ser på människans förmåga att tänja på sina gränser. Han talar om en homo exercens, ’den utövande människan’, en idé som bygger på människans förmåga att förbättra sig själv.
När den artificiella intelligensen utvecklar en liknande självförbättringsförmåga gäller det för oss att utveckla det djupast mänskliga i oss själva. Kanske ligger vår största utmaning i att avgöra vad just detta unika är. Jonas Mattsson är chefredaktör för Modern Psykologi.
Han talar om människans förmåga att förbättra sig själv