När maten tystar känslorna.
Därför äter vi i stället för att känna efter.
När jag äter släpper allt. Om jag känner mig värdelös eller att ingen älskar mig så kommer det direkt en signal från hjärnan att köpa godis. Då mår jag bättre för en stund, säger Sandra.
Redan som barn började hon dämpa känslorna med godis. Sandra blev mobbad och när utsattheten blev för jobbig gick hon hem till sin faster. Där fanns tryggheten i chokladrånen Jätten eller en Aladdinask.
– Godiset blev min kompis. Det fortsatte och jag gick till affären så fort jag fick pengar.
Även som vuxen var socker länge svaret när Sandra kände sig stressad eller misslyckad, om en pojkvän var otrogen eller en vän betedde sig illa. Det måste alltid vara samma sort: Ferraribilar, Ballerinakakor eller Marabouchoklad. Men efteråt kom ångesten över kalorierna och skammen över att inte kunna låta bli. Siffrorna på vågen har pendlat i takt med själens tillstånd, mellan 65 och 115 kilo.
Känsloätaren äter i stället för att ta tag i jobbiga känslor. Su- get kan komma när personen är ledsen, orolig, arg, uttråkad, stressad, ensam eller trött. Det berättar journalisten Maggan Hägglund, som har skrivit boken Är du en känsloätare? (Bonnier fakta 2017).
– Och det är effektivt. Du blir snabbt och enkelt avslappnad, får energi och sätter igång kroppens belöningssystem.
Problemet uppstår, menar Maggan Hägglund, när det blir en vana att äta i stället för att känna efter. Vi missar våra känslor, som ju inte kommer för att jävlas, utan för att ge oss viktig information. Oro ska skydda oss från fara, ledsenhet är ett sätt att hantera en förlust och ilska kan vara en signal om att någon behandlar oss illa.
– Att lyssna på känslan och agera kräver mer ansträngning, men lönar sig i längden. En bulle är en snabb lösning men den ledsna själen får inte vad den behöver. Det är inget fel att unna sig mat, men vi kan också behöva unna oss att våga gråta över den där sambon som gjorde slut eller att vara förbannad på kollegan som inte gör sitt jobb.
Hon upplever att många av oss är känsloanalfabeter. Vi vet att vi mår bra eller dåligt, men inte så mycket mer. Vi behöver öva på att dechiffrera känslornas budskap, tror Maggan Hägglund. Vissa lärde sig kanske redan som barn att det är okej att vara glad, men inte att känna ilska, sorg eller skuld. Hennes råd är att bredda verktygslådan.
– Ta en chokladboll ibland, men våga stanna upp och utforska känslan bakom ibland. Fundera på om du behöver göra något åt orsaken eller om du bara ska låta känslan finnas.
MEN KÄNSLOÄTANDE KAN också leda till allvarliga hälsoproblem. Kbt-terapeuten och forskaren Lisbeth Stahre visar i sin doktorsavhandling Effects of cognitive behavioural therapy targeting eating behaviour (CBT-TEB): A novel obesity treatment att fetma kan ha psykologiska orsaker.
– Majoriteten av dem som lider av fetma är känsloätare, eller ägnar sig åt emotional eating som det heter på engelska. Det är en coping-strategi när vi mår dåligt, precis som rökning eller att köpa kläder för att muntra upp sig, säger Lisbeth Stahre.
Hon berättar att fetma behandling under 30 år enbart
har handlat om att ändra beteendet, alltså att äta mindre. Samtidigt blir människor allt tjockare. Lisbeth Stahre menar att det är en misslyckad behandlingsmetod – vi kan inte bara titta på symtomet fetma, utan måste fokusera på orsakerna till att folk överäter.
har hon tagit
I SIN AVHANDLING fram ett behandlingsprogram i tio steg, som ger patienterna verktyg för att identifiera vad som ligger bakom ätandet och för att hitta andra strategier.
– Den röda tråden i programmet handlar om att tro på sig själv, stärka självkänslan och komma till rätta med stress, som verkligen är en av de stora orsakerna till känsloätande.
Lisbeth Stahre berättar att en vanlig fråga bland känsloätare är ”Varför äter jag fel när jag vet hur jag ska äta rätt?” Det första steget i behandlingsprogrammet går ut på att varje kväll fundera över vad som har hänt under dagen och hur det kan ha påverkat ätandet.
– Efter några veckor ser vi vissa orsaker som återkommer. Det kan handla om en hopplös chef eller en jobbig sambo.
Deltagarna får också information om kopplingen mellan ätande och självbild, stress och tankar. De lär sig sedan att stärka sin självkänsla, sätta gränser och hantera negativa tankar.
av dem som inte
SANDRA VAR EN såg kopplingen mellan känslor och mat. Det var först när hon gick in i väggen för ett par år sedan och började i terapi som psykologen upptäckte att hon tröståt och gav henne verktyg.
– Nu försöker jag känna känslorna och inte trycka bort dem. Jag försöker analysera vad som hände och varför suget kommer, och det har blivit lättare att låta bli godiset.
Hon har testat en mängd strategier som att sy, måla och boxas. Och i maj förra året hände något. Sandra fick nog av sin övervikt och tog kontakt med en personlig tränare. Nu går hon till gymmet så fort suget kommer, och har gått ner 20 kilo.
– Jag tränar tabata, hård intervallträning, och får ut känslorna på det sättet. Det är kul och tar bort tankarna på godis. Men det är en daglig kamp – ibland blir det sött ändå.
I Modern Psykologi 2/2017 skrev Jennie Aquilonius om män som utsatts för våldtäkt. Sandra heter egentligen något annat.