Så resonerar filosoferna
Vems maktanalys håller du med?
Ja, vem ska bestämma i familjen Koponen? Mamma eller barnen? Och vilka olika sätt finns det att förhålla sig till makt? Här kan du läsa om vilka filosofer familjemedlemmarna kan luta sig emot.
För att trösta sig kan mamma Riitta läsa Niccolò Machiavellis (1469–1527) Fursten. I det här klassiska verket ger Machiavelli råd till den som vill härska över sitt land och sitt folk. Tröstande skriver han till Riitta: ”Man måste ta i betraktande att det inte finns någonting som är svårare, ovissare och farligare än att göra sig själv till hövding och införa nya lagar. Ty nykomlingen får till fiender alla dem som fordom hade det bra, och han har blott ljumma försvarare bland dem som hoppas på förmåner genom de nya lagarna.” Men ge inte upp, manar han, för att nå framgång måste man göra det som är nödvändigt även om det svider.
Kalle kanske ska läsa in sig på filosofen John Rawls (1921– 2002) som funderade kring det han kallar för ”hederlig rättvisa”. Rawls försöker se bortom de sociala regler som redan finns och fråga sig: Om en grupp människor kunde börja från början, hur skulle de tänka då? Går det att skapa ett samhälle, eller en familj, där reglerna är både opartiska och rättvisa? För att klara det, menar han, måste gruppen bortse från alla skillnader – kön, ålder, intressen – och hitta bestämmelser som är bäst för alla och som alla kan acceptera.
Ola är en förhandlare. Det har han alltid varit, säger mamma Riitta, och det för vånar inte den politiske filosofen Adam Smith (1723–1790). En människa, skrev han, är ett djur som förhandlar. Vi ger och vi tar, utbyter varor och tjänster. Och orsaken till att vi trots vårt egenintresse klarar av att komma överens och skapa avtal är att vi är både själviska och välvilliga. Därför är den skickligaste förhandlaren den som får till ett utbyte som kan accepteras av båda parter.
Ina värnar rätten att protestera och får medhåll från den amerikanske filosofen Henry David Thoreau (1817–1862). Thoreau hyllade det fria och vilda och menade att det var individens skyldighet att protestera mot dumma lagar. Framför allt förordade han olika former av icke-våldsmetoder. Bland annat vägrade han under en period att betala skatt som en protest emot att delar av pengarna gick till att stödja slaveriet.