Så han­te­rar du barn med be­te­en­de­pro­blem bäst.

Så hjäl­per för­äld­rastöd barn med be­te­en­de­pro­blem.

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - TEXT MAJA LUNDBÄCK

Bar­net kom­mer hem från för‍ sko­lan med bit­mär­ken el­ler kanske än­nu vär­re – pe­da­go­ger­na be­rät­tar att ditt eget barn har gjort nå­got an­nat barn il­la. Fy­siskt ag­gres­sivt be­te‍ en­de är in­te helt ovan­ligt i för­sko­le­ål­dern. Stu­di­er vi­sar att det är då man ut­sätts för och ut­sät­ter and­ra som mest. Se­dan lär sig de fles­ta att ils­ka mås­te han­te­ras på and­ra sätt. Men för någ­ra barn kom­mer prob‍le­men att kvar­stå. Ett få­tal barn ut­veck­lar, för­u­tom svår­han­ter­li­ga ag­gres­sio­ner, även så kal­lat an­ti­so­ci­alt be­te­en­de.

– Det känns igen ge­nom att bar­net gång på gång bry­ter mot oskriv­na reg­ler och har då­lig koll på hur man sam‍spe­lar med om­giv­ning­en. Bar­net kanske skol­kar, stjäl, klott­rar, tor­te­rar djur el­ler mob­bas, sä­ger Nó­ra Ke­re­kes, lek­tor i psy­ki­a­tri och kri­mi­no­lo­gi vid Hög­sko­lan Väst.

Kom­bi­na­tio­nen ag­gres­sivt, an­ti­so­ci­alt be­te­en­de – som även kal­las upp­fö­ran­de‍ stör­ning – ten­de­rar att in­te gå över av sig själv, be­rät­tar hon.

– Att så ti­digt som möj­ligt i bar­nens ut­veck­ling fånga upp ten­den­ser till det­ta all­var­li­ga be­te­en­de­pro­blem är vik­tigt, ef­tersom det är en pre­dik­tor för att de är på väg mot en nedåt­gå­en­de spi­ral i li­vet. Det kopp­las näs­tan all­tid ihop med psy­kisk ohäl­sa, miss­bruk, kri­mi‍na­li­tet och so­ci­alt ut­an‍ för­skap i vux­en ål­der, sä­ger Nó­ra Ke­re­kes.

Pe­ri­o­der av trots och bråk är van­ligt och helt normalt. Men ibland kan bar­nets be­te­en­de va­ra av den art att var­da­gen in­te fun­ge­rar.

– Runt fem pro­cent av al­la för­äld­rar upp­le­ver att de har myc­ket pro­blem med sitt stö­ki­ga barn, sä­ger Hå­kan Stattin, pro­fes­sor vid in­sti­tu­tio­nen för ju­ri­dik, psy­ko­lo­gi och so­ci­alt ar­be­te vid Öre­bro uni­ver­si­tet.

EN DEL FÖR­ÄLD­RAR sö­ker pro­fes­sio­nell hjälp hos BUP, so­ci­al­tjäns­ten el­ler sko­lan för att fixa pro­ble­men på hem­ma­fron­ten. Att det kan va­ra bå­de smart och oer­hört ef­fek­tivt, vi­sar en stor na­tio­nell ge­nom­gång av rik­ta­de för­äld­rastöds‍ pro­gram, som letts av Hå­kan Stattin. 1 500 för­äld­rar ingick i stu­di­en.

– De­ras barn var mel­lan tre och tolv år gam­la, allt­i­från ung­do­mar som för­äld­rar­na upp­lev­de som stö­ki­ga, till barn med oli­ka di­a­gno­ser och ag­gres­si­va be­te­en­den, sä­ger han.

Syf­tet med ge­nom­gång­en var att för­sö­ka hit­ta de bäst fun­ge­ran­de pro­gram­men så att för­äld­rar som ak­tivt sö­ker hjälp verk­li­gen kan få den. Kun­de Ko­met-pro­gram­met, som byg­ger på po­si­ti­va be­lö­ning­ar, el­ler det äld­re be­te­en­de‍ori­en­te­ra­de pro­gram­met De oro­li­ga åren fun­ka bäst? El­ler var det an­knyt­nings­te­o­re­tis­ka Con­nect el­ler

Be­te­en­de­pro­blem är en pre­dik­tor för att bar­net är på väg mot en nedåt­gå­en­de spi­ral i li­vet

fa­mil­je­systems­te­o­re­tis­ka Co­pe som var mest ef­fek­tivt? För­äld­rar­na, som hade fått oli­ka råd be­ro­en­de på vil­ket pro­gram de blev till­de­la­de, in­ter­vju­a­des när kur­sen var slut, men ock­så ett och två år se­na­re. Re­sul­ta­tet var ovän­tat.

– Det vi­sa­de sig att ef­fek­ter‍ na av pro­gram­men var näs­tan de­sam­ma, sä­ger Hå­kan Stattin.

FÖRBÄTTRINGAR UPPLEVDES HOS

drygt nio av tio barn. Och hälften av de för­äld­rar som skat­tat bar­nens be­te­en­de­pro­blem som myc­ket sto­ra, upp­lev­de minst en 20-pro­cen­tig re­duk­tion av pro­blem­be­te­en­det. Ty­pis­ka ad­hd-sym­tom som kon­cent­ra­tions­stör­ning­ar och im­pul­si­vi­tet hade näs­tan hal­ve­rats en­ligt för­äld­rar­na när de in­ter­vju­a­des ef­ter tre må­na­der.

– Men det häf­ti­gas­te är att de här för­äld­rastöds­pro­gram­men kan ta ner pro­blem i fa­mil­jen på sikt. Ef­fek­ten kvar­stod vid en upp­följ­ning två år se­na­re, sä­ger Hå­kan Stattin.

Bakom barns be­te­en­de­pro­blem finns ibland ad­hd el­ler au­tism­spektrumdi­a­gnos. Men trots att neu­ropsy­ki­a­tris­ka funk­tions­hin­der är en risk­fak­tor, kom­mer ba­ra knappt en pro­cent att ut­veck­la aggressiv, an­ti­so­ci­al be­te­en­de­pro­ble­ma­tik. Så var­för drab­bas vis­sa och in­te and­ra? I Hå­kan Stattins stu­die såg han att för­äld­rastöds­pro­gram­men hjälp­te de all­ra fles­ta, men in­te al­la. Någ­ra barn fick till och med för­vär­ra­de sym­tom av stöd­pro­gram­men.

– Vi har för­sökt ta re­da på var­för, men vi vet fort­fa­ran­de in­te var­för pro­gram­men in­te hjälp­te de bar­nen, sä­ger han.

pub­li­ce­rad i Com

I EN STU­DIE, pre­hen­si­ve psychi­a­try jour­nal

2017, fo­ku­se­ra­de Nó­ra Ke­re­kes på barn med oli­ka be­te­en­de­pro­blem och neu­ropsy­ki­a­tris­ka funk­tions­hin­der. Ge­nom tvil­ling‍da­ta­ba­sen fick hon till­gång till in­for­ma­tion från 2 000 barns för­äld­rar, som an­ting­en sva­rat på en enkät el­ler in­ter­vju­ats per te­le­fon. På så vis fann hon en skyd­dan­de fak­tor mot ag­gres­sivt, an­ti­so­ci­alt be­te­en­de.

Svå­ra­re be­te­en­de­pro­blem sågs of­ta­re hos de barn som i jäm­fö­rel­se med jämn­å­ri­ga hade en omo­gen ka­rak­tär. De barn som där­e­mot vid nio års ål­der hade en mo­gen ka­rak­tär, vil­ket in­ne­bär att man i stör­re ut­sträck­ning vet vem man är, vart man är på väg i li­vet, kän­ner till sin egen för­må­ga och kan ta an­svar för si­na hand­ling­ar, hade in­te alls li­ka of­ta ett ag­gres­sivt, an­ti­so­ci­alt be­te­en­de.

– Att va­ra mo­gen är en skydds­fak­tor, även om bar­nen har bå­de ad­hd och trots­syndrom sam­ti­digt, sä­ger Nó­ra Ke­re­kes.

Hon vill nu se en ut­veck­ling av ag­gres­sions­spe­ci­fi­ka be­hand­lings­stra­te­gi­er.

– Jag fö­re­slår kbt-be­hand­ling­ar som syf­tar till att stär­ka bar­nens ka­rak­tärsmog­nad, så att de kan bli stärk­ta i sin själv­upp­fatt­ning, sä­ger hon.

EN AV TJUGO Fem pro­cent av al­la för­äld­rar upp­le­ver att de har sto­ra pro­blem med sitt stö­ki­ga barn.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.