Nedsatt gen styr beroende av sprit
Nya rön kan leda till effektivare läkemedel.
För tio år sedan skrev den franske hjärtläkaren Olivier Ameisen en bok om hur han botat sin alkoholism med ett läkemedel mot muskelkramper, baklofen. Men det vetenskapliga underlaget var skralt. Nu har forskare i Linköping hittat en rubbning i hjärnan hos råttor som väljer sprit i stället för ett alkoholfritt alternativ.
– Våra resultat kan förklara varför baklofen har en viss effekt och hjälpa oss att hitta bättre efterföljare, säger beroendeforskaren och professorn Markus Heilig.
Hans forskargrupp har studerat råttor som får välja mellan en alkohollösning och vatten blandat med ett sötningsmedel som råttor gillar. Ungefär 15 procent av råttorna fastnar för alkoholen. De fortsätter att dricka även när de får en elstöt i tassen varje gång de trycker på en knapp för att få mer alkohol. Hos råttorna som blir beroende finns en förändring som höjer halten av signalämnet gaba i hjärnans amygdala. En gen som cellerna behöver för att rensa bort frisatt gaba fungerar dåligt. Forskarna införde samma förändring i hjärnan hos råttor som föredrog det söta vattnet och de började då dricka alkohol, enligt en rapport i tidskriften Science.
Analyser av hjärnor från avlidna människor visar att samma förändring är vanlig hos dem som kämpat med alkoholmissbruk. Det tyder på att resultaten från råttor är relevanta även för människor.
Intressant i sammanhanget är att baklofen – som den franske läkaren förespråkade – sänker hjärnans frisättning av gaba. Men effekten klingar av med tiden och medicinen har många biverkningar. Därför samarbetar Markus Heiligs forskargrupp nu med läkemedelsbolag som testar nya sätt att hämma gabasignalerna i amygdala.