Ta hjälp av en filosof. Fortsättning från sidan 17.
Vem håller du med?
Bosse kan följa forskningen om genmodifiering av embryon. Förra året meddelade forskare vid Oregon health and science university tillsammans med kolleger från Kalifornien, Kina och Sydkorea att de hade ändrat en genmutation i ett dussintal embryon. Efter behandlingen kunde barnen se fram emot en framtid utan rädsla för att drabbas av ett specifikt hjärtproblem som kunde framkalla plötslig död.
Men hur ska vi använda tekniken? Vissa forskare är oroliga för att föräldrar börjar beställa gen-starka barn. Filosofen Julian Savulescu (1963–), professor i etik vid University of Oxford, säger: Varför inte? Föräldrar har ansvar för sina barns hälsa. Vad är det för skillnad på att vaccinera dem och att förändra deras gener?
Elin får luta sig mot den existentiella filosofen Jean-paul Sartre (1905–1980) som, trots att genforskningen var i full gång under hans livstid, ansåg att människan föddes blank och sedan skapade sig själv med hjälp av sin medfödda frihet och vilja. Och eftersom vi designat oss själva, hävdade han, så kan vi också bygga om oss och på så sätt vända vårt eventuella våldsamma beteende till något mer konstruktivt.
Antonio talar om neurokirurgen Sergio Canavero vid Turin advanced neuromodulation group som i november 2017 deklarerade att de tillsammans med den kinesiska kirurgen Xiaoping Ren genomfört den första huvudtransplantationen på människa. I och för sig var båda inblandade redan döda, men kirurgernas mål var att bevisa att det rent mekaniskt gick att sätta ihop de båda kropparnas nerver och blodkärl. Kritiken är stark, inte minst från Jan Schnupp, professor i neurovetenskap vid City university i Hongkong, som till The Independent säger att det är närmast kriminellt att påstå att det går att byta huvud, eller snarare kropp, på människor i nuläget.
Lena kan intressera sig för professor Jari Tiihonens forskning vid Karolinska institutet i Stockholm. Han har undersökt om en variation av genen MAOA, monoamine oxidase A, populärt kallad ”krigargenen”, kan öka risken för vissa individer att bli våldsamma. Jari och hans internationella team gentestade 895 dömda kriminella och fann att det fanns ett visst samband. Efter ytterligare forskning konstaterade man att de som dömts för upprepade våldsbrott ofta hade en kombination av MAOA och Cdh13-genen. Kritiker finns förstås som menar att samspelet mellan arv och miljö är alldeles för komplicerat för att kunna knytas till ett fåtal gener på det här sättet.