Lär bätt­re i sex steg.

Det sä­ger neu­ro­ve­ten­ska­pen om in­lär­ning.

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - TEXT NIKLAS LA­NINGE IL­LUST­RA­TION GRA­HAM SAMUELS

Det finns inga gen­vä­gar till in­lär­ning. Ty­värr in­te ens neu­ro­ve­ten­skap­li­ga så­da­na. Men den som vill bli bätt­re på att lä­ra sig sa­ker har ga­ran­te­rat nå­got att vin­na på att för­stå sin hjär­na li­te bätt­re. An­vän­der du kun­ska­pen ne­dan rätt så kan en möj­lig bi­verk­ning va­ra att sa­ker du lä­ser fak­tiskt fast­nar.

1 För­änd­ra din hjär­na.

I hjär­nan har vi om­kring 100 mil­jar­der nerv‍celler. De är på oli­ka sätt kopp­la­de till var‍‍ and­ra i nät­verk. När vi lär oss nå­got för‍stärks re­le­van­ta kopp­ling­ar. En van­lig ana­lo­gi är att hjär­nan är som en mus­kel – ju mer vi trä­nar på en viss sak, desto star­ka­re blir vi. Länge trod­de fors­ka­re att den här ty­pen av kopp­ling­ar blev mer och mer fas­ta ju äld­re vi blev, och där­med svå­ra­re att för­änd­ra. En god ny­het är att så­da­na an­ta­gan­den nu har mot­be­vi­sats.

Be­grep­pet neu­ro­plas­ti­ci­tet in­ne­bär att hjär­nan är för­än­der­lig ge­nom he­la li­vet. Det ver­kar för­vis­so fin­nas vis­sa in­lär­nings­för­de­lar för barn då de in­te byggt upp så många kopp­ling­ar i hjär­nan än­nu. Men att det­ta skul­le in­ne­bä­ra att lop­pet är kört för al­la över 25 är falskt. Med and­ra ord: Ut­ma­na dig själv och din hjär­na ge­nom he­la li­vet!

2 Var ny­fi­ken.

Al­la som sut­tit på en fö­re‍‍läsning man in­te själv valt att gå på vet hur svårt det är att ta in nå­got som man fin­ner oin­tres­sant. År 2014 kun­de ett fors­kar­lag, med hjälp av hjär­nav­bild­nings­tek­ni­ken FM­RI, vi­sa att för­söks­del­ta­ga­re som upp­gav att de var ny­fik­na på att min­nas en viss upp­sätt­ning bil­der ha­de en hög­re ak­ti­vi­tet i hipp­ocam­pus, en sjö­häst­for­mad struk­tur i hjär­nan som an­tas spe­la en vik­tig roll när vi lag­rar min­nen. Per­so­ner som in­te upp­lev­de att de var ny­fik­na vi­sa­de in­te sam­ma ak­ti­vi­tet i hipp­ocam­pus. När fors­kar­na någ­ra da­gar se­na­re bad test­del­ta­gar­na att för­sö­ka

” Ta en pa­us, stir­ra på en vägg och låt det du just läst sjun­ka in”

min­nas vad de lärt sig så be­kräf­ta­des att ny­fi­ken­he­ten un­der­lät­tat in­lär­ning­en.

Så hur ska du age­ra på des­sa rön? Ett tips är att även i de mest trå­ki­ga stun­der för­sö­ka hit­ta nå­got som väc­ker din ny­fi­ken­het i det du ska lä­ra dig. Till ex­em­pel: Hur re­la­te­rar det till dig och ditt liv?

3 Stir­ra på en vägg.

Nu­me­ra finns det i prin­cip all­tid nå­got att gö­ra. Den som pre­cis lagt ifrån sig kurs­bo­ken ploc­kar snabbt upp te­le­fo­nen för att kol­la Instagram. Den som nyss nat­tat barn slår sig ner fram­för Net­flix. Hjär­nan hålls stän­digt igång, och det ver­kar få kon­se­kven­ser för in­lär­ning­en. I en stu­die från uni­ver­si­te­tet i Edin­burgh un­der­sök­te tre neu­ro­fors­ka­re ef­fek­ten av att ta en pa­us ef­ter in­lär­ning. För­söks­del­ta­ga­re ombads att läg­ga en serie ord på min­net. Ef­ter in­lär­nings­pe­ri­o­den or­di­ne­ra­des en grupp ”va­ken­vi­la” i tio mi­nu­ter me­dan en an­nan grupp fick äg­na tio mi­nu­ter åt att spe­la ett spel. Den först­nämn­da grup­pen pre­ste­ra­de bätt­re på bå­de lång och kort sikt jäm­fört med spel­grup­pen.

Kas­ta dig allt­så in­te från in­lär­ning till un­der­håll­ning och sen till­ba­ka igen. Ta en pa­us, stir­ra på en vägg och låt det du just läst el­ler hört sjun­ka in. Men läs gär­na de föl­jan­de tre ste­gen in­nan du tilläm­par just det­ta råd!

4 Sov.

Po­wer­naps och va­ken­vi­la i all ära men ing­et för­be­re­der oss för in­lär­ning så bra som en god natts sömn. I en stu­die ut­förd på mi­li­tä­rer un­der­sök­tes hur sömn­brist på­ver­ka­de sol­da­ter­nas kog­ni­ti­va för­må­gor. Just att stö­ra sol­da­ter­nas sömn är ett van­ligt in­slag i många mi­li­tär­ut­bild­ning­ar, så del­ta­gar­na var väl för­be­red­da. Trots det så mins­ka­de en natt av för­lo­rad sömn de­ras kog‍ni‍ti­va för­må­ga med 30 pro­cent. Ef­ter två nät­ters då­lig sömn så var tap­pet he­la 60 pro­cent. Att upp­ma­na al­la att so­va or­dent­ligt kan stic­ka i ögo­nen på många, in­te minst små­barns­för­äld­rar. Tip­set är i stäl­let att va­ra snäll mot den som för­lo­rat en natt och in­te stäl­la för höga krav på hen, även när hen i fal­let är en själv. 5 Ska­pa tid för åter­hämt­ning. Minns du hipp­ocam­pus från tips två? Allt­så den del av hjär­nan som är ak­tiv när vi lag­rar min­nen. Har du själv känt hur min­net svi­ker dig när du är stres­sad? När vi är stres­sa­de ut­sönd­ras hor­mo­net kor­ti­sol som bland an­nat hjäl­per oss att mö­ta ut­ma­ning­ar. På kort sikt är allt­så kor­ti­sol någon­ting bra. Pro­ble­met är att den stress vi of­ta möts av i dag säl­lan är just kort­va­rig. Stres­sen läg­ger sig ald­rig och så­le­des hel­ler in­te kor­ti­sol‍ ut­sönd­ring­en. Det är här hipp­ocam­pus kom­mer in. Den här struk­tu­ren på­ver­kas näm­li­gen av just kor­ti­sol. Fak­tum är att man har kun­nat se hur per­so­ner som li­der av lång­va­rig stress har en mins­kad hipp­ocam­pus.

Lös­ning­en går ge­nom åter­hämt­ning. Läm­na da­torn på job­bet, trä­na re­gel­bun­det och ha mo­bil­fria kväl­lar. Mins­ka helt en­kelt på så­dant som drar igång din stress och öka ak­ti­vi­te­ter som får dig att tän­ka på an­nat. 6 Sor­ry! Kors­ord, su­do­ku och hjärn­trä­ning ger ing­en boost. I dag finns det tu­sen­tals ap­par som på­står sig kun­na bi­stå med så kal­lad bra­intrai­ning. I re­gel är ap­par­na fyll­da med oli­ka ty­per av tan­kenöt­ter, geo­met­ris­ka pro­blem och ibland nå­got som lik­nar su­do­ku. En grupp fors­ka­re vid Uni­ver­si­ty of Tex­as vil­le tit­ta när­ma­re på om det finns nå­got ve­ten­skap­ligt be­lägg för så­da­na ak­ti­vi­te­ter. I de­ras stu­die fick för­söks­del­ta­ga­re i åld­rar­na 60 till 90 år äg­na sig åt ut­val­da ak­ti­vi­te­ter un­der 15 tim­mar i vec­kan i tre må­na­der. Vis­sa blev or­di‍ne­r­a­de mer krä­van­de upp­gif­ter som att lä­ra sig nå­got nytt (bland an­nat att fo­to­gra­fe­ra med di­gi­tal­ka­me­ra). And­ra fick äg­na sig åt mer be­kan­ta ak­ti­vi­te­ter som att lyss­na på klas­sisk mu­sik och att lö­sa just kors­ord. Ef­ter tre må­na­der var det just de del‍‍ta­ga­re som tving­ats lä­ra sig nya fär­dig­he­ter som ock­så upp‍vi­sa­de ett för­bätt­rat min­ne och en ökad kog­ni­tiv för­må­ga. De som äg­na­de sig åt kors­ord blev ock­så bätt­re – men ba­ra på att lö­sa just kors­ord. Den så kal­la­de sprid­nings­ef­fek­ten tycks allt­så va­ra be­grän­sad.

Tänk på att hjär­nan är plas­tisk och att det ald­rig är för sent att lä­ra sig nya fär­dig‍ he­ter. Ut­ma­na dig själv att lä­ra dig nå­got nytt så ska du se att det även ger ef­fekt på allt gam­malt du re­dan lärt dig. Niklas La­ninge är psy­ko­log och för­fat­ta­re. Till­sam­mans med Ar­vid Jan­son har han skri­vit böc­ker­na Be­te­en­de­de­sign (Na­tur & Kul­tur) och Be­sluts‍ fäl­lan (Vo­lan­te).

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.