”Jag har all­tid känt att det är nå­got som lik­som ska­ver och gjort mig rast­lös”

Modern Psykologi - - PERSONLIGT -

bör­jan. Visst, det var en an­nan tid, på 1950- och 1960-ta­let, men nå­got vi­da­re in­tres­se för sin yngs­ta son vi­sa­de de in­te. Pap­pa Claës tog vis­ser­li­gen med sig so­nen på konstut­ställ‍ ning­ar och in­tres­se­ra­de sig för hans mu­sik­kar­riär. Men mam­ma Ma­delei­ne vi­sa­de i prin­cip ald­rig någ­ra var­ma käns­lor. Och trots att Mag­nus Ugg­la re­dan som sju­å­ring var in­tres­se­rad av mu­sik, för­sök­te hon ald­rig spin­na vi­da­re på so­nens mu­sik­in­tres­se. Som‍ mar­tid läm­na­des han i en be­kants vård på lant­stäl­let är den svens­ka ar­tist som ock­så le­gat där längst. Med Jag och min far, hans per­son­li­ga tolk‍ ning av den Ol­le Ljung­ström­låt Mag­nus Ugg­la fram­för­de i Så myc­ket bätt­re 2012, över­ty‍ ga­de han svens­ka fol­ket om att han in­te ba­ra var en kul kil­le, ut­an även en män­ni­ska med djup.

Än­då för­ne­ka­de hans mam‍ ma, mu­sik­pe­da­go­gen, ho­nom. Det var först i slu­tet av hen­nes liv som hon och Mag­nus hit‍ ta­de nå­gon form av re­la­tion, när han bad hen­ne ge ho­nom sång­lek­tio­ner.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.