Parissyndromet. Rekryteringskriterier och sociala mediers påverkan.

Facial feedback- hypotesen innebär att känslor framkallas utifrån de ansiktsuttryck man gör. Den mest kända studien genomfördes 1988. Försökspersonerna fick ha en penna i munnen – antingen mellan tänderna så att de tvingades till ett leende, eller mellan läpparna så att ansiktsuttrycket blev surt – och bedöma skämtteckningar. De som hade pennan mellan tänderna och ofrivilligt log, tyckte att teckningarna var roligare.

Men när experimentet skulle upprepas 2016 blev resultaten annorlunda. Replikeringsstudien omfattade 17 labb och 1 894 deltagare, men bara nio av labben fick resultat som liknade dem i urprungsstudien.

Och inte heller replikeringsstudien klarade sig undan kritik, eftersom den inte på alla punkter följt originalstudien – bland annat spelades deltagarna in. Det ledde till ytterligare en replikering, där bara hälften av deltagarna filmades. Resultatet blev då att de som inte filmats faktiskt uppvisade samma resultat som i originalstudien, vilket tyder på att facial feedback- hypotesen stämmer. Det gäller bara att man inte blir filmad samtidigt. Men kanske behövs en replikering av replikeringen av replikeringsstudien för att veta säkert.